Oj. Det där är nästan för smärtsamt för att vara offentlig konst, tänker jag. (Men antar att så måste ju också alla dessa monument över stupade i krig kännas för den som det är en verklighet för).
Ja. Så det är inte bara jag som blir berörd alltså? Men nog får offentlig konst vara smärtsam, det har jag inga problem med. Den bästa konsten är ju den som får oss att reagera.
Och när jag skrev skulpturens namn var det förstås nära att jag slant på tangenterna och skrev Helgapappa.
Människor som älskar varandra och av olika skäl är förhindrade från att vara tillsammans är något av det jag blir mest berörd av. Både romantisk kärlek och kärlek mellan föräldrar och barn.
Oj. Det där är nästan för smärtsamt för att vara offentlig konst, tänker jag. (Men antar att så måste ju också alla dessa monument över stupade i krig kännas för den som det är en verklighet för).
SvaraRaderaJa. Så det är inte bara jag som blir berörd alltså? Men nog får offentlig konst vara smärtsam, det har jag inga problem med. Den bästa konsten är ju den som får oss att reagera.
SvaraRaderaOch när jag skrev skulpturens namn var det förstås nära att jag slant på tangenterna och skrev Helgapappa.
Människor som älskar varandra och av olika skäl är förhindrade från att vara tillsammans är något av det jag blir mest berörd av. Både romantisk kärlek och kärlek mellan föräldrar och barn.
SvaraRaderaMen! Nu får jag också tårar i ögonen. Mvh Lättrörd
SvaraRadera