2014-06-27

Sömnad och snålhet

Det är fredag förmiddag och jag knattrar ner några mejl och skickar ut möteskallelser till nästa vecka. Snart tar jag lunch och därmed helg. Jag ska sätta mig i min lilla giftgröna spyfluga till hyrbil (det älskade gasvidundret har forslat man, barn och svärmor till släkten i Norge), hämta upp min syster och köra till mamma i Göteborg.

Under morgonen har det droppat in mejl med foton på skrattande pojkar i rutschkanor, med hela ansiktet fullt av rosa sockervadd. Imorse sov de till halv elva, rekord med råge.

Själv har jag tränat varje dag sedan de åkte, njutit av ett tomt och tyst hus där saker ligger kvar där jag lagt dem, där jag kan lägga dem precis var jag vill utan att de är ivägen för någon annan.

På kvällarna (bara två hittills) har jag släpat fram symaskinen och ställt framför TV:n och betat av den hög med kläder jag samlat. Lossnad knapp, reva i blusärm, sprätta upp ett sprund på en tunika, sy om en omlottkjol till vanlig kjol, klippa av en klänning som inte passar och göra om den till kjol.

Blir omåttligt nöjd med mina insatser och undrar varför jag samlat detta på hög. Erinrar mig att farmor alltid satt och sydde, nålade eller klippte framför TV:n. Hon var duktig sömmerska och synnerligen sparsam, hennes specialitet var att köpa tyger på rea och transformera dem till välsittande plagg. Hon slängde aldrig något utan sydde om det istället.

Jag är lite likadan själv. Det är inte bara snålhet, det är också en utmaning att betrakta ett plagg som inte fungerar, och fundera ut insatser för att det ska göra det. Eller att utgå från ett visst tyg och locka fram dess fulla potential. Kreativiteten blommar lite extra när den måste hållas inom ramar.

Fast hon var ju snål, också. På hennes begravning berättade kusin om hur farmor rensade ogräs i trädgården iklädd lillkusinens avlagda Yngwie Malmsteen-tröja.

Och jag minns också en animerad diskussion mellan pappa och farmor angående bortskänkandet av gamla kläder. Avlagda kalsonger, där går väl i alla fall gränsen, tyckte pappa. Nähä, Frälsningsarmén tar dem och gör disktrasor av!

Fnissar lite åt minnet. Farmor skulle fylla hundra nästa år om hon levat.

Helgen viks åt umgänge med en annan familjegren: mamma, syster och min systers talrika halvsystrar, styvfars döttrar i första äktenskapet. Det kan bli intressant.

3 kommentarer:

  1. Jag har också betat av min lagningshög precis, men avvaktat lite med de där omsyningarna från klänning till kjol (har två i korgen) då jag känner mig lite osäker. Några tips?

    SvaraRadera
  2. Reflektion kring handarbete framför TV:n - jag fixar det inte. Mina ögon kan inte ställa om så snabbt mellan att se saker som är nära och saker som är längre bort. Har du inga sådana problem, eller lyssnar du mest?

    SvaraRadera
  3. Nja, inga direkta tips mer än att prova, prova! Men om du har någon konkret fråga, kör!

    Ullah, ja! Alldeles nyligen har jag börjat märka av detta, och vad fort det går! Men jag älskar kombon tv och handarbete, har ägnat mig åt den sedan tonåren, det bara måste gå. Det funkar bättre att titta på tv på datorn, då är skärmen närmare.

    Helga

    SvaraRadera