Jag funderar på reselektyr till mina söner. För Q:s del är frågan redan löst, vi läser De hundra och en hundarna (förlaga till filmen om de 101 dalmatinerna, men så väldigt mycket bättre!) just nu, han verkar gilla den lika mycket som jag gjorde när jag var barn.
Y tycker emellertid att den är tråkig, så jag googlar på högläsning och femåringar. Får en del goda ideer (samt lite råg i ryggen angående vårt slappa förhållningssätt till Q:s lästraggel - vägen till läslust är att läsa för barnet, inte att tvinga det att läsa självt).
Studsar till vid en fråga från en förälder som vill ha tips på kapitelböcker att läsa högt för sin femåring. Men de får inte vara läskiga eller sorgliga.
Jag förstår faktiskt inte alls hur man tänker då. Litteraturen ska väl spegla livet och kännas relevant för barnen, givetvis ska man då också kunna läsa om hemska och sorgliga saker. Inget är så ångestfyllt som det outtalade.
Funderar vidare på alla bra böcker som förmodligen inte passerar nålsögat och som den föräldern och det barnet går miste om.
Till exempel Jonna Björnstjernas böcker som vi läser med förtjusning, om den underbara familjen Kanin som träffar både fru Skräck och Monstret i skogen där de bor. De handlar om precis det jag menar, att konfrontera sina rädslor och övervinna dem.
Det största problemet med sorgliga böcker drabbar mig, högläserskan. Jag har förskräckligt svårt att hålla rösten i styr när södra Englands alla hundar mobiliserar sig i Skymningsskällandet för att hitta de bortrövade dalmatinervalparna. För att inte tala om Titta, Madicken, det snöar!. Vilken hjärtekrossare. Lisabet är utkastad ensam i den snöiga skogen, övertygad om att hon ska frysa ihjäl, så totalt existentiellt ensam som vi alla är någon gång. Då kommer snälla människor farande i en släde och tar henne med sig, och till råga på allt sjunger de, som de alltid gör när de är ute och åker: Blott en dag ett ögonblick i sänder.
Tror någon att hundhedningen Helga klarade av att läsa den fullständiga texten, eller sjunga psalmen? Nej, jag blinkade och harklade mig och levererade en starkt förkortad version.
Den dag vi ska läsa Bröderna Lejonhjärta måste jag öva först.
Men från det ena till det andra. Böckerna jag packade ner till Y blev de här:
Kråke besöker djurparken (Okänd för mig, vi har fått den i present, lite för lång som kvällssaga, men funkar kanske på tåg?)
Emil och Ida i Lönneberga (tre berättelser i en volym, som en kombination av kapitel- och bilderbok)
Loranga, Masarin och Dartanjang (den har vi ju redan läst, tänkte jag först, på typiskt tråkigt vuxenmanér. Än sen då? Hur många gånger läser jag inte själv om böcker?)
Har ni läst Sandvargen? Jag har just beställt den i påskpresent till mitt 5.5-åriga syskonbarn, så jag kan inte uttala mig själv. Men min kollega har upprepade gånger lovordat den så fort barnböcker kommit på tal, enligt henne funkar den från ca 5 beroende på barn såklart. Den tar, efter vad jag förstår, upp existensiella frågor på ett bra och självklart sätt.
SvaraRaderaMina barn älskar Kråke. Själv tycker jag att de är för präktiga. Inte alls samma värme som i underbara Astrids böcker. Jag har en snart 7-årig dotter som läser flytande och nu slukar böcker. Tips mottages tacksamt!
SvaraRaderaBu för Kråke säger jag ;-). De är så knastertorra att det är brandfara.
SvaraRaderaSandvargen är fantastisk. Vi läser den just nu för vår nästan-sexåring. Förut har han gillat Mamma Mu, Pettson och Paddington, såväl i bilderboksform som i kapitelböcker. Men åh så han myser och fnittrar åt Sandvargen!
Absolut sandvargen!
SvaraRaderaOch sen har jag en dröse till att rekommendera!
JsN - rekommendera please!
SvaraRaderaJag läser Narnia för sexåringen. Alla böcker från början. Han älskar dem!
SvaraRaderaApropå Bröderna Lejonhjärta så påbörjade maken den för barnen. Efter ett tag kom barnen ut ur rummet och grälade på att det inte gick att höra vad maken sa. Han grät för mycket.... De fick byta bok!
Jag har ju också en femåring och en sjuåring hemma och en serie som både jag och barnen älskar är böckerna om Morfar Prosten av Eva Bexell. De är humoristiska, charmiga och väldigt välskrivna. Trots att de är utgivna på 70-talet håller de än. (Anton, huvudpersonen, är fem år i de första böckerna och hans storebror är sju.)
SvaraRaderaDe finns som UNDERBAR ljudbok med uppläsning av Margaretha Krook. Vi varvar egen högläsning med ljudböckerna.
En annan rekommendation: Böckerna om Kakan och Slatten av Moni Nilsson. De är egentligen läsa själv-böcker men eftersom de är så genomarbetade fungerar de utmärkt att högläsa.
Sandvargen och Narnia är jättefina böcker men jag bedömer dem lite för avancerade för min egen femåring. Men barn är ju självklart hemskt olika, en del femåringar klarar säkert dem utmärkt.
Kråke tycker jag är rent skräp. De är någon slags hybrid mellan faktaböcker och skönlitteratur och jag har svårt för den undervisande tonen i dem.
Annars tycker jag faktiskt att det är skralt med högläsningsböcker för femåringar. Femåringar ligger ofta mellan kapitelbok och bilderbok (det ä r i all fall min erfarenhet) och det är liksom ett hål i utgivningen just där. Jag skulle vilja att det fanns fler böcker av Alfons-typ, det vill säga bilder i färg på varje uppslag men med lite mer text än i en vanlig bilderbok och lite mer utmanande ämnen. Visst klarar många femåringar att lyssna på "riktiga" kapitelböcker som Astrid Lindgrens böcker till exempel, men det är också många som inte gör det samtidigt som bilderböckerna kan kännas lite för barnsliga.
Vet du förresten att det finns en tecknad film med Loranga och gänget? Mina barn har precis tittat på den nu i veckan (den finns på TV4 play om man har deras premiumvariant) och de älskade den.
Åh, Lorangafilmen är jättekul! Rekommenderar den varmt!
SvaraRaderaMen Sandvargen kan väl inte vara för svår? Den är ju på så många olika plan! (Jag älskade den också för såna småsaker som att barnets kön är ointressant, att pappa är hemma och mamma går och jobbar och att barnet fullständigt självklart och okommenterat är ett ensambarn. Dvs det fanns så mycket igenkänning för mitt barn utan att det skulle göras en grej av detta lite ovanliga)
SvaraRaderaProsten-böckerna är lika roliga att läsa högt för sina barn som de var att höra när man själv var barn. Känns inte så gamla som man kunde tro.
Doktor Proktor av Nesboe! Underbara böcker med ett bra språk och en kul historia. Kanske liiite otäcka. Böcker med flera lager så att barnet kan förstå den enkla raka historien medans den vuxne (eller det äldre barnet) får några nivåer till
Kråkans otroliga liftarsemester av Frida Nilsson. Knäpp och rolig och full av kärlek.
Vi har provat första Tzatziki boken också. Men den måste man ha en relation till skolan för att det ska bli riktigt bra.
Alla de här förslagen uppfyller mina krav på underhållande för både barn och vuxen samt ett språk som inte är så enkelt att alla nyanser försvunnit. Det är absolut inte läsa-själv böcker förrän man är en trygg läsare utan tvärtom ypperliga högläsningsböcker.
Nå, vilka böcker har du samlat ihop till din större? *letar desperat efter nya böcker är less på de korta böckerna som kommer hem från skolbiblioteket varje vecka*
(Och ja, jag ÄLSKAR att de går på skolbiblioteket och lånar nya böcker varje vecka, och ja, jag läser böckerna hen valt. Jag kan aldrig tycka illa vara om böcker även om det långt ifrån alltid kan kallas litteratur)
Min M var typ 5 1/2 när jag helt sonika övergick till att läsa böcker som både hen och jag uppskattar. Dock gillar hen inte alls Astrid Lindgren, och det är tydligen inte helt ovanligt.
SvaraRaderaJag börjar fundera på när hen är stor nog för Maria Gripe (glasblåsarens barn och Elvis bör man väl börja med) eller klassikern Godnatt Mr Tom, eller Momo och kampen om tiden... Och Narnia, fast efter kommentarerna här ovan så kanske det är dags för Narnia... Kan vara ett bra tillfälle att prata tro och religion också...
Tar gärna emot fler tips på böcker för typ 6-8 år helst såna där språket är vettigt för en vuxen och där man inte måste genusjustera för att inte bli vansinnig (Har läst en sune-bok... Eller om det var om hans lillebror. Aldrig igen! Jag fick Ms lärare att lova mig att hen inte fick ta med sig fler av dem hem från biblioteket. Snacka om könsstererotypt!)
JsN, tack för fina tips! Prova Lilla huset-böckerna! Vi har läst de tre första och Q älskar dem, de var lite för avancerade för Y. Fantastiska Wilbur är ett annat tips.
SvaraRaderaVi har läst både Sandvargen och Doktor Proctor, gick mer hem hos Q än hos mig. Prostens barnbarn fick nåd hos alla tre.
Visst finns det en lucka mellan bilderböcker och riktiga kapitelböcker, skönt att inte bara jag tycker det.
Helga
Lillebror och Nalle och Lillebror och Billan var bra högläsningsböcker i mellanläget mellan bilderböcker och kapitelböcker minns jag.
SvaraRaderaTvå nyare böcker för barn i ungefär tvåan är Ossians ovanliga nanny respektive Samuels sällsamma kalender. Mycket uppskattade både av egna barn och barn på skolan.
Böckerna om Rosalie tycker jag är bra också, för barn i ålder 6-8 ungefär. Vardagligt och igenkänning.
Det blåser på månen av Eric Linklater. Kanske tidernas bästa barnbok för lite äldre barn typ 7 och uppåt? Fast jag gråter varje gång på slutet... Sen gillar jag Ture Sventon...
SvaraRaderaMin åttaåring råkade av en slump börja lyssna på barnradions radioteater om Coraline som går på söndagförmiddagar. Det är första gången har lyssnar på en pjäs eller bok, tror jag, och han är helt förhäxad! Det är bästa stunden på söndagen för honom. Det är bara ett avsnitt kvar nu, men allt finns kvar på sr.se.
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/349127?programid=3171
Om den som skrev verkligen bad om något som inte innehöll sorgliga eller läskiga saker så är det förstås tråkigt. Men jag tänker att det kanske var någon som inte kunde uttrycka riktigt vad de sökte.
SvaraRaderaFör sådant som handlar om sorgliga och läskiga saker på ett sätt som får dem att verka hopplösa och ohanterliga, det vill inte heller jag som vuxen ha när jag läser. Det är ju inte det samma som att det inte får handla om sorgliga och läskiga saker. Men det är ännu viktigare när man är liten, antar jag.
Jag ska på Lundströms Bokradios inrådan läsa Goodnight Mister Tom (så snart den beställda boken kommer, som kom ut aningen för sent för att jag skulle läsa den som barn. Men jag har tjuvtittat på filmen. Och den är verkligen full av sorgliga händelser men ändå hoppfull och med ett lyckligare slut än många av svängarna i historien fram till dess.
Kul att dina barn tycker om Lilla huset på prärien!
Säger som Rosa ovan - Det blåser på månen. Älskade den när jag var liten och blev så glad när jag upptäckte att den höll med råge för omläsning även för en vuxen.
SvaraRaderaHej Helga. Jag vill passa på att tacka för tipset om "Lilla huset på prärien böckerna". Min 8-åring tycker mycket om dem!
SvaraRaderaDelar med mig av några av våra favoriter här hemma:
Jag och mina barn har också läst och älskat alla Viveca Lärns böcker. "Monstret i skåpet" är den första av Mimmiböckerna och utspelar sig på dagis. Den passar både stora och små.
Vi gillar också Sparvelböckerna av Barbro Lindgren.
"Mitt hjärta hoppar och skrattar" och "Mitt lyckliga liv" av Lagercrantz och Eriksson är underbara!!! (Kapitelbok med bilder - skolmiljö)
Regina.
Ps. Till 5-åringar tycker jag det passar bäst med bilderböcker. Fast Petsson och Findus var även mycket populära som ljudbok när tösen var fem. Inläst av Helge Skog. Hon lyssnade på dem om och om igen.
SvaraRaderaRegina
Min 4,5-åring och min snart 8-åring älskar Slatten och Kakan-böckerna av Moni Nilsson. Bilder för 4,5-åringen men ändå tillräckligt med text för att mamman och snart 8-åringen ska bli nöjda.
SvaraRaderaHarry Potter-böckerna är också fantastisk kapitelläsning för båda barnen men jag måste ta lite pauser för att förklara en del saker. Det är endast de tre första böckerna vi läst. resten bedömer jag som lite för komplicerade och sorgliga. Inte för att sorg inte får finnas men mina ungar klarar bara lagom doser av sorg.
LasseMajas detektvibyrå är också populära här hemma. Också lite bilder men lagom mycket text. Min äldsta brukar läsa högt för sitt småsyskon i dem. Spännande och roliga på ett sätt som väcker läslusten. Barnen älskar att ha olika teorier om hur brottet gått till och vem som gjort det.