Först läser jag om mossiga Jens Spendrup och blir beklämd. Ska man skratta eller gråta? Min förtjusning över att han så flagrant gör bort sig blandas med irritation över hans aningslöshet, han lever uppenbarligen inte alls i samma värld som jag.
Så läser jag om Peter Norman, som visar samma rättframhet när han uttrycker motsatt uppfattning. Som råkar stämma med min. Det går för långsamt, det gör det faktiskt. Så enkelt är det.
Bägge länkarna går till Jens, dessvärre...
SvaraRaderaÅh, tack för tipset! Då ska jag länka till den gode Peter, bums.
SvaraRaderaTack. Det där var ju väldigt snyggt svarat, också i det att PN inte drar sig för att tycka personligt i en aktuell fråga och håller i sär sin personliga åsikt och regeringens. Välspelat.
SvaraRaderaJa, precis. Det imponerade på mig också. Ganska otypiskt politiker, att inte slingra sig utan uttrycka en åsikt som nog är obekväm i ganska många läger. Fast ungefär lika många kommer förstås att tycka att han är opportunistisk och politiskt korrekt.
SvaraRadera