2013-11-11

En lista från annannan

Tre saker du skulle vilja ägna mindre tid åt
Ett enkelt svar på frågan är att jobba. Så som jobbet ser ut just nu, och så som livet ser ut just nu. Sedan önskar jag att jag behövde sova mindre, en fåfäng önskan. Annars önskar jag att jag vore disciplinerad nog att inte lägga tid på sånt där småtrams som får själen att förtvina, att läsa blajiga saker på nätet, att hetsa upp sig över desamma. Å andra sidan är det förmodligen så att blajet utgör någon form av avkoppling. Man kan inte alltid göda sin inre kultursnork.

Tre saker du skulle vilja ägna mer tid åt
Läsa böcker
Föra goda samtal med väl utvalda personer
Sova (se svaret ovan)

Något du tycker lika mycket om att göra nu som när du var barn
Läsa och äta godis, helst samtidigt. Sova på morgnarna (jaha, där kom det igen).

Ett nyligen upptäckt nöje
Träning, faktiskt. Att det kan vara så roligt är relativt nyupptäckt för mig, ett par år sedan.

När någon frågar dig om ditt yrke, vad svarar du?
Jag är civilingenjör och arbetar som projektledare.

Vad önskar du att fler människor visste om ditt yrke?
Jag önskar att mitt yrke vore mindre mansdominerat, alltså önskar jag att fler kvinnor sökte sig till det och att fler kvinnor bereddes möjligheten att avancera som chefer och ledare inom näringslivet. Alltså önskar jag 1 att fler kvinnor såge yrket som ett alternativ 2 att fler (män) inom branschen såge kvinnor som ledarkandidater.

Utanför ditt arbete, finns det något i ditt sätt att agera eller tala som gör att andra kan gissa vilket yrke du har?
Nja. Att jag är ingenjör tror jag inte så många gissar sig till. Men jag pratar fort och har nog en ganska bestämd framtoning, så folk brukar inte bli överraskade när de hör att jag arbetar som projektledare.

Något du inte trodde att du skulle kunna men som du faktiskt har lärt dig
Haha. Jag var länge övertygad om att jag var ett hopplöst fall när det gällde datorer, eftersom jag inte hängde i datorrummet på högstadiet eller ens valde datateknik som tillval i gymnasiet. Jag trodde också att jag inte skulle kunna lära mig att skriva ordentligt på tangentbordet. Det senare är jag numera riktigt bra på, jag använder inte korrekt fingerställning men alla fingrar utom lillfingrarna, så det går undan, och jag behöver inte titta på tangenterna. Datorkunskap är definitivt inte min starkaste sida men jag är en kompetent användare både på jobbet och på fritiden.

Ännu trevligare är det faktum att jag kunde återuppta körsången på gamla (medelålders) dagar. Jag var aldrig särskilt duktig i musik i skolan, jag lärde mig mödosamt att läsa noter i gymnasiet, men som körsångerska är jag inte helt oäven och det har gett mig mycket glädje.

Och så har vi ju motionen förstås, som är ett alldeles eget kapitel. Att jag frivilligt går och tränar (och vilka pass sedan!) är fortfarande något som jag kan bli alldeles häpen över. Alla som kände mig som barn och ung instämmer i häpnaden.

Något du skulle vilja lära dig och tror att du kommer att kunna
Tja. Jag skulle vilja bli en bättre ledare och gärna prova på att vara chef också.

Privat finns det massor av saker jag skulle vilja lära mig, jag blir gärna student igen när jag får mer tid. Jag skulle gärna bättra på några av de språk jag kan, jag vill läsa historia, filosofi och en massa andra ämnen som jag inte kommer på nu. Viljan finns, men tiden fattas.

Något du skulle vilja lära dig men som du inte tror att du kommer att få möjlighet till
Spela ett instrument riktigt bra. Dansa riktigt bra.

2 kommentarer:

  1. Låt mig gissa, skolidrotten dödade effektivt all lust att röra på sig? Jag läser in min egen historia här...

    SvaraRadera
  2. Visst var det så, Ulrika. Men det var också en självuppfyllande profetia, eller ett exempel på att barn beter sig som man förväntar av dem. Så länge jag kan minnas har det pratats om att jag är lik pappa, och han var inget idrottsfenomen, milt uttryckt.

    I skolgymnastiken var jag inte helt oäven i bollspel, faktiskt. Rimligtvis bör jag ha varit ganska stark också, jag var längre än alla andra. Smidig eller snabb var jag däremot inte alls. Och det räckte för att grundmura ett lågt fysiskt självförtroende.

    Ja, usch. Skolgympan var så jävla illa skött på min tid. Hoppas det är bättre nu. Men båda mina söner är spänstiga på ett sätt som jag aldrig var, så de lär slippa lida som jag.

    SvaraRadera