Jag är lycklig varje dag

På konferensen är det som alltid trevligt att prata med mina kollegor. Jag känner ingen av dem så värst väl egentligen, fast det spelar ingen roll, för alla är skärpta, sociala och lättpratade. Resonemangen flyger och studsar tillbaka, på en halvtimme lär man känna varann bättre än vad jag känner någon av tråkteknikerna hos uppdragsgivaren där jag jobbat ett halvår nu.

(Jane är en av de sämre cheferna jag har haft, men hon är banne mig vass på att rekrytera roliga och duktiga människor.)

Jag pratar hela middagen med en kollega, om böcker, hemlängtan och invandringspolitik. Sedan är vi ett gäng som dansar i timmar. Innan jag somnar snackar jag jobb, lön och marknadsläge med rumskompisen tills ögonen faller ihop, nästan mitt i en mening.

Vid frukosten får jag ett sms av O som jag läser högt: Hela havet stormade inatt, alla vaknade i Q:s säng. Kollegorna skrattar, hur stor är familjen egentligen? En av dem berättar att de hade så stökiga morgnar, dottern bråkade om vilka kläder hon skulle ha. Så de började gå upp tjugo minuter tidigare för att hinna börja dagen med en mysstund i soffan. "Dottern är tretton år nu men sitter i mitt knä varje morgon. Jag njuter, för jag inser att det inte kommer att vara så många år till. Jag är lycklig varje dag!"

Jag kommer hem på lördagen, huvudet dunkar. På gården sover Y i sin vagn i solen. Jag lägger mig på min säng och blundar en stund, hör Y skrika och O bära in honom, hör hur de viskar. Y lyser upp när han ser att jag är hemma. Han ligger hos mig och jag värmer hans kalla fötter. Så somnar han om.

En stund senare hämtar jag Q på födelsedagskalas, han följer beredvilligt med utan minsta krångel. Mamma jag har saknat dig!

Hemma lägger jag mig på sängen en stund igen, båda pojkarna gör mig sällskap. Mamma, vill du ha massage? Det är en favoritlek, i massagen ingår även annan skönhetsbehandling som frisering och utsmyckning med halsband och hårspännen. När jag tidigare har utsatts för brödernas omsorger döpte jag etablissemanget till Salong Brutal. Men nu är handlaget ett helt annat, jag slumrar nästan till under deras händer.

När jag vaknar är huvudvärken borta.

Jag är lycklig varje dag.