2013-03-06

Finhelg

Jag är trött som en gnu och funderar frenetiskt på hur detta ska avhjälpas, ekvationen måste lösas, en måste bort, dygnet måste ha fler timmar. Men det är just när jag är så här trött som det är extra viktigt att uppmärksamma och minnas det som är fint. Som den gångna helgen, se ingredienserna nedan.

Äktenskaplig boxning
Jag upphör inte att förvånas över att O och jag lyckats hitta en gemensam hobby efter alla dessa år. Att denna hobby är träning är ännu mer överraskande. Att det är roligt att boxas, dito. Men oftare än någon gång i månaden klarar jag det inte. O väger över hundra kilo och är stark som en björn, att ta emot hans slag och sparkar är på gränsen till vad mina handleder pallar. Under tiden klättrade och lekte barnen sig lyckliga i gymmets lekrum.

Asiatisk lunchbuffé gånger två, lördag och söndag
Båda pojkarna och särskilt Q är inne i ett storätarskov, troligen för att kompensera för den bristande matlusten under influensan. Man kan inte längre räkna revbenen på dem, det är skönt. Q gjorde fyra turer till buffén. Friterade räkknyten är storfavoriten framför andra. De hedrar sitt koreanska ursprung genom att inte backa för stark mat.

Middag med morfar
Vi förevisade stolt det nyinredda lekrummet liksom det nygamla pojksovrummet, numera utrustat med ett skrivbord där bröderna kan sitta sida vid sida och rita och skriva. Morfar redogjorde för den jorden-runt-resa med krigshistoriska inslag han just har inlett - när detta skrivs är han i luften på väg mot San Francisco. I slutet av veckan är han på Hawaii och beskådar (bland annat) Pearl Harbor. Jag är lite orolig över strapatserna men också mycket glad att han unnar sig detta.

Lördagsgodis framför Mello alternativt House of Cards
Allt efter ålder och preferens. Fast då hade morfar åkt hem.

Clownen Manne
Belöningen för en diger skörd guldstjärnor skulle nu utkvitteras, och överenskommelsen var bio. Varken O eller jag var särskilt sugna, än mindre så när vi läste igenom den aktuella repertoaren. Förhandlingar inleddes. Tänk om vi skulle gå på teater istället? Clownen Manne, som Q sett en gång för länge sedan? Q samtyckte nådigt, dock med brasklappen att han egentligen ville gå på bio. Det hindrade honom inte att sitta trollbunden. Lillebror Y avbröt föreställningen en gång med en jublande replik, men skötte sig annars perfekt.

Lyxfika
I väntan på clownföreställningen drack vi kaffe och äppelmust och åt de godaste bakverk jag ätit på länge. Croissanterna smälte i munnen. Det var dyrt som skam, men som O uttryckte det: "varför slita och släpa till vardags om man inte unnar sig sånt här ibland". Så sant.

Färgexplosion
Engelska pelargoner, en gammal brudorkidé som piggnat till, garn i vacker färgkombination som ska bli en sjal, marseftermiddagens vitbleka sneda ljus genom matrumsfönstret. Vintern lider mot sitt slut, året vänder, våren är på väg. Det knakar i själen, är det livsandarna som vaknar?

5 kommentarer:

  1. Vilken spännande resa för din pappa! Ska han månne förkovra sig i Koreakriget också?

    SvaraRadera
  2. Precis så är det! Man måste komma ihåg de fina stunderna när allt annat känns motigt. Och visst har han rätt din kloke man, man måste få unna sig ibland.

    /Carin

    SvaraRadera
  3. Men Clownen Manne fanns ju när VI var små! Finns han än? Underbart i så fall. Jag har ju förstås aldrig sett honom i verkligheten, men teve. Oj, och det kan man hitta på YouTube. Vad intressant. Nu förstår jag att grunden till att jag gillar nycirkus lades för närmre 40 år sedan!

    SvaraRadera
  4. Absolut! Visst är det livsandarna!Och roligt det där med boxning. Även jag och min man har funnit ett gemensamt intresse i det. Helt otroligt tycker jag också.

    SvaraRadera
  5. Låter härligt. Visst är House of cards bra! Njut av vår nyckfulla vår. Den tar ett steg framåt och två tillbaka, känns det som. Men åtminstone kan man lita på ljuset. Att det kommer.

    SvaraRadera