Varför var Q så sur imorse, frågar O, när Q smällt igen dörren efter sig och gått med kompis och kompismamma till skolan.
Jo. Q låg och morrade en lång stund under mitt täcke och vägrade gå upp, långt efter att lillebror kvittrande gått och satt sig vid frukostbordet. (Morr och kvitter, vilka djuriska liknelser jag använder förresten?) Till sist lyckades jag dechiffrera grymtningarna (!) och förstå att han var arg för att han inte fått gosa med mig.
Vem fan är inte det, var O:s lakoniska kommentar.
Ja jävlar. Under barnlöshetstiden varnades vi konstant för hur vårt sexliv skulle utarmas av de förestående behandlingarna och förnedringarna. Men det var väl inget jämfört med att ha två efterlängtade ungar som sover ovanpå en och sparkas hela natten.
Min kollega har fem barn som enligt uppgift aldrig sover. Frågan i mitt huvud är jag för finkänslig för att uttala.
Hmm, ja du, det där känner man ju igen. Hittills har dock vår N sovit i egen säng bredvid våran vilket gör att man får sova ganska ifred. Vi körde det stenhårt från dag ett. Bra eller dåligt vet jag inte men sovit har vi alla gjort i alla fall så.
SvaraRaderaSedan några veckor tillbaka vill han dock gärna ligga i vår säng på mornarna när han vaknat. Men det är ju ok, och väldigt mysigt. Får se hur länge det där håller... :-)
Kvällstid när barnet somnat funkar bäst här. Och andra rum än sovrummet fungerar utmärkt, fast så ofta blir det inte...
SvaraRaderaFast det beror inte på att barnet sover i sängen, snarare att så mycket annat prioriteras före, trots att det är så bra när det blir av, förstår de som schemalägger det hela "för att komma igång". /Stella
Precis Stella! Schemaläggning låter mördande, men kanske är en dold erotikräddare?
RaderaJag funderar allvarligt på ett schema. Varje gång vi faktiskt får till det säger vi efteråt: "Men det här var ju trevligt, varför gör vi det inte oftare?" Och så går det alltför lång tid mellan gångerna likt förbannat...
SvaraRaderaSchema är inte så dåligt.
SvaraRaderaHaha.
SvaraRaderaHur var den där Lindemannaren om dom som hade 17 (eller annat osannolikt antal) barn eftersom det gick ett godståg förbi varje natt och det var omöjligt att somna om?
Schema låter trist men kanske räddningen? Vi har två småbarn som nog är en bidragande orsak till vårt bristande sexliv men den största orsaken är barnkämparåren. Då vi hade sex på tvång för att pricka den jäkla eventuella ägglossning som fanns. Förstörde all glädje över sex.
SvaraRadera