Åsynen av dagens DN väcker ett mer än tjugo år gammalt minne till liv. När jag bodde på adressen Framgången i studentområdet Olofshöjd, hade jag en granne som inte var student. Med jämna mellanrum fick hon maniska skov då hon smög ut på nätterna. När vi vaknade på morgonen kunde det ligga cyklar staplade på varann i trappan, eller stå havregrynspaket utanför dörren. Det låg sedlar och p-pillerkartor i postfacken.
Till sist gick det inte längre, vi var flera som klagade hos hyresvärden, och en dag var hon borta. Hennes namn fanns kvar på dörren, men jag såg henne aldrig mer under den tid jag bodde där.
Förvarningen om att ett skov var på väg, var alltid densamma. Då låg morgontidningen prydligt på sin plats utanför dörren, men den var fullklottrad med mystiska krumelurer.
Men så dramatiskt är det inte nu. Det är jag själv som har kluddat, för att räkna ut hur man minskar 168 maskor till 98, jämnt fördelat över varvet. Jag misstrodde min egen förmåga att omsätta problemet i en formel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar