2012-04-10

En prövning värd namnet

Vadå?

Jo, att vabba med sjuka barn vars förkylningar är längre gångna än ens egen. I klartext: jag är den som är sjukast.

Fy vad det är synd om mig.

(Fast pojkarna har hittills varit rent ohemult snälla. Det är knappt jag känner igen dem.)
Av
Etiketter:

2 kommentarer:

  1. annannan10 april, 2012 22:13

    Det är verkligen mycket synd om dig.

    Hur gamla måste barn vara innan de kan börja VAMa?

    SvaraRadera
  2. Helga11 april, 2012 11:30

    Tack för medkänslan!

    Det var nog lite VAM de ägnade sig åt igår, tror jag. Idag när även deras fader är hemma (vi jobbar, vabbar och vobbar lite om varann) är de som förbytta, särskilt den store.

    Funderar på att belna oss alla med en utelunch, trots snorandet.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)