Suck. Ännu en krångelkonsult förpestar mitt liv.
Jag tycker att jag har viss diplomatisk förmåga, och jag är inte helt oäven på att formulera mig. Med mina närmaste medarbetare har jag inga samarbetsproblem alls, tvärtom. De gillar mig och jag dem.
Men med konsulter tycks det vara en annan sak. Krångelnissen från i somras gick i taket när jag ifrågasatte hans besvärliga attityd samt att hans arbete tagit dubbelt så lång tid som utlovat. Och nu har jag visst fått ännu en ovän.
Nuvarande krångelkille blev arg när jag bad honom speca de tolv timmar (à 1500 kr) han sagt sig ha lagt ner på vårt samarbete hittills. Dels var jag lite förvånad över att två möten på vardera en timme, visserligen med restid och förberedelser, kunde bli så mycket, dels måste jag kunna motivera alla projektets kostnader för ledningen.
Han snedtände, milt sagt. Inatt (!) skrev han ett mejl som i princip gick ut på att begrep jag inte själv hur detta kunde bli tolv timmar så kunde jag varsegod själv försöka läsa in mig på hans specialområde och se hur lång tid det skulle ta. Samt att han minsann har andra kunder han hellre ägnar sig åt.
Där fick jag för diplomatisk förmåga. (Den kan jag ju använda till att fundera ut om det överhuvudtaget går att fortsätta med någon form av samarbete efter en sådan tirad.)
Visst fattar jag att ingen gillar att bli ifrågasatt. Men å andra sidan tycks det mig som att viss vana vid detta borde ingå i konsultrollen.
Vidare funderar jag på om en del av problemet ligger i min attityd. Jag försöker vara saklig, professionell och som sagt diplomatisk. Det är en strategi som funkar på många, men kanske inte på alla? Möjligen triggar den de här ganska buffliga männen till att bli än buffligare.
Och så är det detta med mejl. Med krångelkonsult ett försiggick krånglet per telefon, men i fall två har vi mejlat och det har sina risker. Å andra sidan överväger fördelarna med mejl tycker jag. Det är tidseffektivt och praktiskt. Ett mejl finns kvar, man vet vad man har sagt och bestämt.
Jag kanske överskattar min förmåga att skriva, men det är jag i så fall sannerligen inte ensam om. Fan vad det skrivs dåligt här i världen.
Mer än något annat retar det mig att jag ändå tar åt mig av bufflet. Nog nu. Nu skiter jag i honom.
Fascinerande att någon tar illa upp när man begär en specifikation på debiterade timmar. Det får mig att tro att timmarna kaaaanske debiterats lite i överkant. Kanske var det här och där lite "övrig tid" som man måste redovisa på kund och därför slängde in på just ditt projekt. Kanske till och med i tron att du är kvinnlig projektledare och definitivt inte kommer att ifrågasätta den Stora Kunniga Manliga Konsulten.
SvaraRaderaFinns det en bra specifikation på vad man har gjort så reagerar man inte på det viset. Det är i alla fall min erfarenhet.
Mmm, skönt att höra dina misstankar. Jag hade dem också. Då är jag kanske inte paranoid.
SvaraRaderaHahaha! Jag säger som Maja. Finns det en tydlig specifikation finns det ju definitivt inget att gå i taket över.
SvaraRaderaJag skrattar så oerhört gott åt tanken att jag som egenföretagare skulle skicka ut en faktura UTAN att specificera vad det är jag tar betalt för. Eller för den delen bli skitförbannad om någon frågar.
Nja, den killen kom du nog på med fingrarna i kakburken, faktiskt.
Kanske taget helt ur luften, men ibland känns det som om vissa män har problem med kvinnor som ifrågasätter. Men det kanske inte alls var så i det här fallet.
SvaraRadera/P
Han trodde antagligen att du var "snäll" och inte skulle ifrågasätta. Tycker att det finns allldeles för många konsulter med småpåve-attityd. Dom har liksom inte förstått sitt uppdrag?
SvaraRaderaÄr det en egenkonsult eller har han en chef, för i så fall så kanske det är läge att tala med chefen? Sådär ska man ju inte bete sig.
SvaraRaderaSen kan jag tycka att även om det är bekvämt att maila så tycker jag ändå att det är bra att ta personlig kontakt också. Även om man tycker att man är jättebra på att uttrycka sig så kan folk ändå uppfatta det man skriver olika. Mail är bra för att bekräfta och återkoppla men om man ska ifrågasätta (hur befogat det än är) så tror jag det är bra att åtminstone komplettera mailandet med ett telefonsamtal eller samtal öga mot öga.
Näpp, han är sin egen och har så varit ett bra tag, enligt efterforskningar på Google. Faktiskt så har han endast en kort tid varit anställd. Samarbetsproblem?
SvaraRaderaAstrantia, du har givetvis helt rätt i att ifrågasättande eller på annat sätt känsliga mejl ska följas upp med telefonsamtal. Jag syndar alltför ofta där. Det är en quirk hos mig att jag inte gillar att tala i telefon. I lugn och ro vid skrivbordet, inga problem, men hur ofta är det man sitter där? Särskilt avskyr jag att telefonera på buss, tåg eller tunnelbana. Förutom att man stör så har det vissa sekretessproblem också. Jag jobbar i ett av de större företagsklustren runt Stockholm och mer än en gång har jag sett öronen fladdra på den grå ingenjören på sätet mittemot.
I det här fallet var det tidsbrist och trötthet som gjorde att jag skötte det hela per mejl. Jag prioriterar kunder och medarbetare högre än konsulter med stora egon.
Hur som helst, tack för ert stöd! Jag tänkte låta tystnaden tala i några dagar, få se om han återkommer. Vi är inte särskilt beroende av hans hjälp, som tur är.
Strulpelle! jag har råkat ut för en liknande konsult i nmitt jobb som gick i taket när jag bad honom speca hans 20 timmar. Vilken idiot jag var. (!) nähä, men om jag nu är en idiot så kan du förklara som för en idiot hur du använt dina 20 timmar. Sen påpekade jag att med han borde jobba på sin attityd. Det tog skruv. Till sist fick jag en spec för ...18 timmar! Och en slokörad konsult. Stå på dig, ta ingen skit. Typisk härskarteknik! Hunden skäller högt för att skrämmas.
SvaraRadera