2008-08-01

Nya vapen i kampen mot Underlivet

I fredags var jag hos dr Livmoder. Det var han som opererade mig för två år sedan och upptäckte att min livmoder är missbildad. Hela historien finns här.

Nu sökte jag honom för att fråga om han kunde ta bort hela eländespaketet. Menssmärtorna driver mig till vansinne. Två nätter i månaden har jag så ont att jag inte kan sova. Jag frågade mamma hur gammal hon var när hon slutade menstruera, en fingervisning om vad jag själv kan förvänta mig. Femtiotvå, svarade hon. Och mormor var femtiofem.

Inte fjorton år till av detta. Jag har lidit nog till ingen jävla nytta alls. Ta bort skiten.

Dr Livmoder talar lågmält och milt. "Vad kan jag hjälpa dig med?" är hans första replik. Vilken underbar inledning! Så borde alla läkare fråga. Vi gick igenom de alternativ som finns, en trappa med allt effektivare och mer drastiska åtgärder:

Receptfri medicin för att minska blödningarna ("6-12 tabletter per dag, jag tror du skulle tröttna efter ett par månader")

Hormonspiral eller P-stav

Operation för att ta bort en del av livmoderslemhinnan

Operation för att ta bort livmodern, genom slidan (troligen svårt eftersom jag inte fött barn)

Operation för att ta bort livmodern, genom bukväggen (tre dagars inläggning, fyra veckors sjukskrivning - helt begripligt när jag tänker efter men mer drastiskt än jag först trott)

Hans lugna resonemang fick mig att snabbt överge operationsplanerna. Kanske vore det en renande upplevelse att befrias från den eländiga livmodern som orsakat mig så mycket sorg och smärta. Min triumf över kroppen och ödet. Men den är naturligtvis inte värd den infektionsrisk som en operation alltid innebär. För att inte tala om risken att skada omgivande organ och nerver. Förmågan att uppnå orgasm kan påverkas. Den vill jag ha kvar, tack så mycket. Livmodern skulle säkert snuva mig på den om den fick en chans. Det om något vore en ödets ironi.

Alltså enades vi om att hormonspiral eller kanske hellre P-stav vore det bästa alternativet. Det är inte säkert att min trånga livmoder rymmer en spiral. Men innan vi sätter in vare sig det ena eller andra främmande föremålet i min kropp ska jag prova minipiller. De ger samma hormoneffekt som stav och spiral (och innehåller långt lägre hormonnivåer än vanliga p-piller). Visar det sig att de inte hjälper mot blödningarna och smärtorna, eller att jag blir fet (-are), finnig eller deppig av dem får vi gå vidare mot de operativa alternativen. Men kanske får livmodern vara kvar på nåder även då, som doktorn påpekade är det slemhinnan som ställer till det, inte hela organet.

Jo. Kanske dags att sluta fred. Vi glömmer det där med barngörandet nu, det har jag förlåtit. Om du slutar jävlas och göra ont får du vara kvar. Deal?

"Jag hoppas att du kommer att bli nöjd", sade den milde doktorn när vi skildes åt. Tack snälla.

Och naturligtvis berättade jag om Q också. Fjärran vore det mig att missa ett tillfälle till det.

9 kommentarer:

  1. Å hoppas verkligen att det kommer hjälpa med pillren!!
    Och vilken härlig läkare! Verkligen rätt inställning till patienten.
    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Hej Helga... jag kan tipsa om minipilret Cerazette som tog bort min mens helt och hållet i de 6 månader som jag åt det... hur skönt som helst...

    Sen vill jag ha råd... Vi kommer försöka starta upp adoptionståget och nu ringde en tjej från kommunen och vi pratade lite. Hon pratade om "grundkraven" - under 42, inget brottsregister och gift.

    Är det verkligen nödvändigt att vara gift för att göra hemutredning osv... Vi har börjat planera för bröllop - men inte förrän nästa år i september. Det känns ju helt galet att inte få kunna planera in den näst viktigaste dagen i sitt liv med god tid osv... I värsta fall får vi väl gifta oss i rådhuset och sen göra om alltihop med vänner och släkten närvarande nästa sommar - precis som vi vill!

    Sambon hittade ingen info på AC's hemsida så jag vänder mig till dig...

    lämna gärna svaret på http://litenlangtan.blogg.se eller på ulrica@spray.se

    Tackar på förhand...

    SvaraRadera
  3. Jag svarar här också för det kanske är någon annan läsare som undrar samma sak.

    JA! Det är helt nödvändigt att vara gift för att få adoptera, det står i svensk lag. Sedan om man måste vara det för att börja hemutredning eller inte, det bestämmer kommunerna själva. Men soc har ofta otroligt mycket att göra, oftast är det samma personer som ska hantera hemutredningar för adoption och utredningar för att omhänderta barn som far illa. Prioriteringen mellan dem är ganska glasklar, och så måste det ju vara. Därför vill de ofta att man ska vara gift redan när de börjar utreda, helt enkelt för att sålla bort de som tvekar eller kanske kommer att hoppa av.

    Mitt råd är att ni pratar med er kontakt och förklarar hur ni har tänkt det med bröllop. Kanske accepterar hon det. Om inte, gift er på lunchrasten och kör stora festen senare.

    Vissa länder har krav på äktenskapets längd så kanske gynnas ni av att tidigarelägga det så mycket som möjligt.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Heja Dr livmoder som är mild och bra.

    SvaraRadera
  5. Tack för blogtipset. Henne ska jag läsa in mig på!

    SvaraRadera
  6. Jag har endometrios och pga detta har jag fått utskrivet p-piller att äta kontinuerligt, dvs att jag inte ska göra uppehåll för mens. Har hållt på så i ett år nu, och det funkar bra för mig. Mkt skönt att slippa mensen, många med endometrios får ju väldigt ont, och det var därför min läkare förespråkade detta.

    SvaraRadera
  7. Först vill jag säga: älskar din blogg. Jag är typen som läser och läser men komenterar väldigt sällan. Detta till trots så är jag en bloggoman och din tillhör en av absoluta favoriterna.

    Jag opererade bort min livmoder i oktober, det var ett stort beslut och ett svårt sådant. Jag hade turen att få en underbar kvinna som gynekolog. Om du har fler undringar kring denna operation så får du gärna maila mig: maria.brolen@gmail.com

    Det där med att orgasmen skulle påverkas som Dr. livmoder pratar om är väldigt ovanligt. Dels finns det olika sätt att ta bort livmodern samt vilka delar som lämnas kvar påverkar.

    Men som sagt hör av dig om du vill. Jag är oerhört nöjd med att slippa dessa vansinnesblödningar och smärtor.

    Hälsningar från Mariamamman som just nu läser Myrrha av Ulrika Kärnborg

    SvaraRadera
  8. Hej! Jag är en 27 årig tjej som försöker bli gravid genom äggdonation. Jag har problem med sköldkörteln och TPO-antikroppar och undrar efter en sökning där jag hamnade på din sida, hur du sänkte dina tpo-antikroppar med hjälp av Selen? Hur mycket tog du varje dag och hur snabbt kunde du se resultat? Har du länkar till studien? Jag tar tacksamt emot tips! Mvh Sandra

    SvaraRadera
  9. Hej Sandra!
    Hm, du måste ha missuppfattat på något sätt. Jag har aldrig tagit selen mot TPO-antikroppar, bara Levaxin på recept. Däremot så har jag hört talas om att selen skulle funka men jag har ingen aning om hur tillförlitliga de uppgifterna är. För mig var det Levaxin som hjälpte.

    Lycka till med dina försök att bli gravid!

    /Helga

    SvaraRadera