Nu har jag sålt pappas lägenhet. Efter några dagars budgivning som nästan trasade sönder mig, jag begriper inte varför, fick vi av mäklaren reda på att det stod mellan ett ungt par som ville bo i lägenheten och renovera den själva, och en kille som tänkte renovera den och sälja vidare. Lätt beslut för mig.
En timme senare skrev vi kontrakt. De var förtjusande och har dessutom konstnärliga yrken. Jag riktigt hör pappas gillande fniss.
Men nu är jag så jävla trött och ledsen. Vill bara krypa undan och gömma mig och komma fram nästa vecka.
Tyvärr går inte det för vi ska på det där jävla bröllopet i helgen. Svärmor är redan här. Vi ska bo hos faster och farbror till O och så ska vi hälsa på hans farmors lillasyster. Alla snackar obegriplig dialekt.
Herregud.
En timme senare skrev vi kontrakt. De var förtjusande och har dessutom konstnärliga yrken. Jag riktigt hör pappas gillande fniss.
Men nu är jag så jävla trött och ledsen. Vill bara krypa undan och gömma mig och komma fram nästa vecka.
Tyvärr går inte det för vi ska på det där jävla bröllopet i helgen. Svärmor är redan här. Vi ska bo hos faster och farbror till O och så ska vi hälsa på hans farmors lillasyster. Alla snackar obegriplig dialekt.
Herregud.
Åh! <3
SvaraRaderaDet är klart att du är trött och ledsen. För detta är ju en slutpunkt, ett avsked, någonting ytterligare som är konkret. Men jag tror att du kommer att ploppa upp fortare än vad det känns just nu, jag tror att det faktum att lägenheten hamnar i goda händer som din pappa skulle ha gillat kommer att vara en lättnad alldeles snart. Smit undan så mycket du kan från alla sociala bestyr under helgen. Om inte annat kan man låsa in sig på toa.
"Säger du det du" är en väldigt användbar fras!
SvaraRaderaKram Rosa
SvaraRadera