Karakteristika

Pappa är fortfarande sig själv, ibland så mycket sig själv att jag häpnar.

Förra veckan efter en osedvanligt otäck hostattack, han blir lila i ansiktet, hostar och fräser och rapar och kräks och morrar och ryter för att få loss slemmet i halsen. Så tittar han upp från spypåsen:

- Ja, jag undrar vad jag just sa. På ryska alltså.

Innan vi åker iväg till hepatologen eller om det var ortopeden, går pappa på toa.

(Han tar laxerande medel som geriatriken skrivit ut, magen ska hållas igång för att avlasta levern. Men pappa har aldrig någonsin haft förstoppning, och nu är problemet snarare det motsatta. Turligt nog minns jag att fråga hepatologen, hon sätter omedelbart ut laxermedlet, ta endast vid behov.)

- Jösses. Mina pruttar skulle man kunna sälja på Buttericks, det skulle göra succé.