Sedan insikten för några dagar sedan att Y helt enkelt är trött och därför jävlig på kvällarna, har vi jobbat på att försöka få honom i säng tidigare.
(Att vi varit så trögfattade kan delvis skyllas på att Y hittills visat alla tecken på att vara kvällspigg och morgontrött snarare än tvärtom. Länge var det han som låg vaken och hade svårt att somna. Men sedan han börjat skolan är han alltså trött på kvällen. Inte så konstigt.)
(Q har alltid varit kvällstrött och morgonpigg, varför vi framhärdat ända tills nu med gemensam läggtid trots att det skiljer tre år mellan dem.)
Det är fasen så svårt. Vid halvåttatiden är båda ungarna rejält slitna, ska vi hinna med en ordentlig lässtund - och det ska vi, för det vill vi, läser jag bara ett kapitel i Glaspärleresan blir det ett jävla liv - måste vi börja avisera om läggdags redan vid sjutiden.
(Klä av sig, ta på pyjamas, ta mediciner, kissa och bortsta tänderna, det kan väl inte ta mer än max tio minuter? Ihåligt avgrundsskratt. Nej, inte i teorin. I praktiken är det en helt annan sak.)
Vanliga kvällar går det ganska bra, vi äter middag vid sisådär halv sex eller sex. Men de dagar Q har orientering är han inte hemma förrän bortåt åtta och är då ett rytande lejon. Likadant igår då han var borta på lekgrupp* hos en tjej i klassen. Han och O kom hem först en bra stund efter klockan åtta. Kaos utbröt. Q var förmodligen helt uttröttad och dränerad efter att ha haft roligt med nya kompisar. Ingen kraft fanns kvar till att uppföra sig anständigt hemma. Men när han väl brottats ner i sängen och jag satt på sängkanten, somnade han på minuten. Lillebror hade fått retirera in i sängkammaren för att inte störas av storebrors vrål, även han torde ha somnat genast. Före klockan nio sov de vilket är en ganska normal notering.
Morgonen var ganska stökig, ungarna var svårväckta vilket tyder på att de sovit för lite. Ikväll måste vi få dem i säng tidigt.
Och jag inser att jag låter precis som min egen mamma som under hela min uppväxt tjatade om att det var viktigt att lägga sig i tid. Hon tjatar fortfarande om det, då som nu lyssnar jag inte, jag hatar att gå och lägga mig, det är det tråkigaste jag vet. Nä, faktiskt så har jag de senaste åren börjat tycka att det kan vara rätt skönt ibland.
Men jag undrar hur alla andra med nioåringar och sexåringar gör? Är mina barn extremt kvällströtta? Hur i all världen funkar det för de barn som har flera kvällsaktiviteter i veckan? Q är bara borta en kväll och det är nätt och jämnt att vi får det att gå ihop.
*Lekgrupp, ambitiöst och tidvis jobbigt men i grunden bra arrangemang i Q:s klass. Klassen delas upp i grupper, nya för varje läsår, de går hem till en unge i taget och leker efter skolan, vi föräldrar hämtar på kvällen och fikar en stund och pratar. Efter ett par år har man rätt bra koll på både barn och föräldrar i klassen.
Stor igenkänning! Har barn som behöver sova och som det stormar kring vid läggning när de är för trötta. Och jag behöver sova. Nu är ju mina två yngsta 10 och 12 år men de har fått hoppa av aktiviteteter som slutat för sent. Vi har även "bråkat" om sluttid för t ex Halloweenfest på skolan med skoldag därefter ...Ibland hjälper det med att vara väldigt tydlig med barnen vad som händer och förväntas av dem när aktiviteten är slut. Att det är badrum / pyjamas / saga och inget annat och att vi vuxna är beredda och lugna ...
SvaraRaderaMen ibland är det kul saker och alla andra får ... vid enstaka tillfällen kan vi gå med på för sena jippon och därmed riskera att de blir hemma o/e vab-dag dagen efter ... Livet är inte bara jobba för barnen heller och roliga saker ger energi. Skolan kan inte gå före allt. Men orientering till kl 20 hade jag skippat eller tagit paus från om stöket upprepar sig.
(Egentligen blir jag riktigt arg över att vi - föreningar, föräldrar, kompisars föräldrar, skola - inte låter våra barn få tillräckligt med sömn och anpassar tider så att alla barn kan vara med.)
Maria
Alltså, detta är faktiskt en av anledningarna till att mina barn ännu inte har några kvällsaktiviteter. De behöver lugna kvällar. Om vi blir uppe till halv åtta på kvällen är jag rätt hård med att tandborstning etc måste ske effektivt om det ska bli någon saga efter det. Klockan åtta vill jag att lamporna är släckta.
SvaraRaderaOm vi lyckas hålla detta någorlunda så kan man slira på tiden någon gång i veckan, det kan hända om vi umgås med Arnes tjejer. Då är också mina barn helt på det klara med att den kvällen blir det ingen saga, då är det bums i säng när familjen Arne har åkt.
Sedan är det så att Bull somnar som en stock när sagan är läst medan Bill kan ha lite svårare (antingen behöver hon mindre sömn eller också är hon mer kvällsmänniska än Bull, för hon är tusan så mycket tröttare om mornarna). Men då är det fullt tillåtet för Bill att ligga i sängen och läsa och skriva dagbok. Hon och jag kan också ligga en stund i sängen och prata då. Men, som sagt, man ska vara i sängen.
Sammanfattningsvis. Vi behöver ha lugna kvällar. Middag, eventuella läxor, spel/lek/pyssel och start på läggningen kvart över sju (då båda barnen säger att de vill ha kvällsfika vilket då ryms inom kvarten fram till halv åtta). Jag känner fortfarande att kvällsaktiviteter hade varit mer av en plåga än en rolighet - jag tror vi hade bråkat väldigt mycket mer då.
Stor igenkänning! Sture och Bertil fixar INTE sena kvällar. Vi har insett det och tvångsnattar från ca 1900. Kvällsaktiviteterna får helt enkelt inte hålla på längre än till 18 eller senast 1830, sedan är det direkt hem och i säng. De blir fullständigt vidriga om de är uppe för länge, i synnerhet dagen därpå. Och oftast vaknar de alldeles för tidigt om de kommit i säng för sent (det där är skumt, men jag har förstått att vi inte är ensamma om det...;)).
SvaraRaderaMen gud så skönt att läsa! Jag trodde vi var abnorma!
SvaraRaderaVår 10-åring har nu from i höst två aktiviteter per vecka med hemkomst ca 20.30 med skjutsning dit och hem. Det förstör hela vår vecka egentligen och om det inte vore för att han tycker det är så vansinnigt kul så skulle jag tvärvägra. Lillebror 8 år, som lyckligtvis inte har lika stort sömnbehov (och hittills inga aktiviteter) somnar absolut inte innan storebror är hemma. Det största problemet är inte sömnen utan att få ihop heltidsarbete, läxläsning, matlagning och logistiken. Plötsligt finns inget utrymme för spontanitet och att träffa vänner eller träna pga barnens och mannens aktiviteter. SUCK...
SvaraRaderaJag känner också igen. Min åttaåring har lagt sig vid åtta efter sommarlovet men har senaste veckorna varit allt grinigare på morgnarna och inte velat gå upp. Sen när han väl har gått upp så är han hur pestig som helst innan han får i sig frukost. Så vi har (den här veckan) gått tillbaka till att sikta på att han sover 19.30, vilket innebär att läsande, tandborstning osv påbörjas strax efter 19. Tack och lov så somnar han utan missnöje.
SvaraRaderaElvaåringen har aktiviteter två kvällar i veckan och kommer då hem strax efter 19. Då jag kvällsjobbar ibland är det svårt att få ihop skjutsandet med lillebror läggning, varför vi engagerat pensionärssvärisarna i det. Han lägger sig kl 21 och tvärsomnar då i 99 fall av 100. Helst skulle han vilja vara uppe en stund till (det får han på helgen) eftersom "alla andra" i hans klass är uppe "mycket längre." Men då är han också otroligt morgonsur, så absolut senast 21 har vi sträckt oss till.
/L
Åttaåringen behöver sova 10,5 timmar per natt för att vara pigg och glad. 10 timmar funkar om det inte blir flera dagar i rad och brukar följas av att det sovs närmare 11 natten efter. Sen är det för oss bara att räkna baklänges från när det ska gås upp på morgonen. Det innebär att läggning påbörjas vid halv åtta, åtta och att ungen sover senast halv nio.
SvaraRaderaOch frågan är om vi inte är en timme senare än vi var för två år sedan. Som femåring slutade hen sova middag på förskolan (ja, vi ville gärna att hen sov en halvtimme, men sista året vägrade hen och somnade bara ibland i slutet av veckan) Då var vi tvugna att lösa rutiner som möjliggjorde uppemot 12 timmars sömn per natt. Det var svårt. Och första terminen i förskoleklass tror jag fortfarande vi strävade mot 12 timmar men sällan nådde hela vägen.
Men jag har en unge med stort sömnbehov. Och lyxen att hen oftast sover längre på morgonen om hen varit uppe sent, så vi kan tillåta senare kvällar vid ledigt dagen efter.
Vi äter fem och vid sju ska tänderna borstas, två sagor var typ om det går bra och en om det vägras. Båda behöver sömn och 4-åringen somnar först o 8-åringen och jag kan sen läsa en längre stund. En kväll är det aktivitet och då är de hemma igen vid sju, de skulle inte klara längre kvällar alls. På helger lägger vi dem oftast samma tid, det blir inte bra dagarna efter annars, de blir odrägliga och sura, retsamma som få. Jag skulle behöva sova mer men så svårt det är att prioritera just det.../Stella
SvaraRadera