SMS-konversation mellan mig och min syster. (Styvfar ligger på sitt (synnerligen utdragna) yttersta och syster pendlar till Göteborg för att avlösa mamma i att vaka vid hans sida.)
- Är du hos styvfar? Är helt slut och gråtfärdig efter jättebråk med Q. Åh vad han bråkar nuförtiden. Och O bara muttrar och är kategorisk och tycker att Q ska lära sig veta hut. Känner mig så himla ensam i detta.
- Ja jag är hos pappa. Fy vad jobbigt. Du får gärna ringa om du vill prata?
- Ja gärna fast risken finns att jag bara grinar. Är väldigt trött också.
- Haha men det gör ju inget för min del iofs, helt upp till dig, Annars pratar vi en annan dag. Jag är inte sådär väldigt munter heller men kan nog hålla mig från storgråt iaf.
- Nä jag vet. Kanske ringer om en stund när jag snörvlat färdigt. Lite okonstruktivt annars.
- Absolut. Jag känner mig dekadent och sitter med ett glas rödvin framför Aktuellt på äldreboendet. Mycket märkligt på det hela taget.
- Nu skrattar jag istället. Fan vad bisarrt, kan se dig framför mig.
- Jupp. Har sällskap av tre katter. Crazy cat lady, typ.
- Å, mysigt!
- Väldigt. Kunde verkligen inte sova inatt så hoppas på att vinet verkar lite sövande.
- Jag ringde men inget svar. Slog jag fel nummer månne?
- Förlåt, missade. Ring igen.
Så det gjorde jag, ringde alltså. Och vi pratade i en och en halv timme. Om hur länge man kan överleva på nyponsoppa och vin (tre veckor hittills, styvfar vill inte inta något annat), om att ha dåligt samvete eller inte, om det svåra i att dumpa kontra att bli dumpad, hur man fyller sitt liv med mening (skilja sig och resa till ebolautbrottet och jobba?), om åttaåringsraseri, om utsikterna att få någon vettig hjälp eller rådgivning (hej BUP som krisar och råkar köra ner välling i lungorna på den anorektiska patient ni skulle tvångsmata, mitt problem är att min son blir rasande och kastar nallar på mig varje kväll, inte högprioriterat va?), och en hel massa annat.
Sedan går jag och lägger mig och läser de första kapitlen i Sent i november.
Kan inte låta bli att skratta mitt i allt elände. Nyponsoppa och vin, what a way to go. Och vilket trevligt äldreboende, med katter och vin!
SvaraRaderaKram från Anka (som suttit inne hos en kollega och grinat en lång stund)
Skrattet och gråten de vandra tillsammans.
SvaraRaderaJa, ett underbart äldeboende. Fast mamma kritiserar högt och lågt som att de inte färgmatchar örngott och lakan. Förstår inte att personalen inte blir galen på henne. Å andra sidan skriver hon arga inlagor till stadsdelsnämnden och G-P om att personalens larm inte fungerar, så kanske är de lite tacksamma också.
Ja! Katter! Men styvfar förstår inte charmen utan ryter "Ta ut kräket" så fort en kattsvans visar sig.
Om han har grädde och mandelbiskvier i soppan (obligatoriskt, tycker jag) kan han nog leva länge. Protein och fett, alltså, är väl vad som fattas i nyponsoppeåvindieten.
SvaraRaderaMormors äldreboende var ärligt talat rätt uselt, men mamma tjafsade också om vad jag tyckte var småsaker som var personalen fimpade. Jag antar att det är ett sätt att hantera en hopplös situation på?
OBS om föräldraskap
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/437761?programid=503
"Ibland kan det ta tio år innan poletten ramlar ner" sa professorn allra sist. Oklart om det var hos barnet eller föräldern. Men inslaget var bra.
Gud, min morfar han bara bo några veckor på ett HELT JÄVLA UNDERMÅLIGT äldre"boende" innan han dog. Min mamma och min moster kämpade i typ ett halvår efteråt för att han skulle få retroaktivt bostadsbidrag eller vad det nu var för dessa få veckor. När de fick igenom det var de så himla nöjda. Ingen innan i vår släkt har nånsin fått nåt annat bidrag än studie- och barnbidrag, tror jag, så jag förstår inte varför det var så viktigt helt plötsligt.
SvaraRaderaHar du provat att ringa Bris, Helga? Deras vuxentelefon "Barnperspektivet" är jättebra. Om man ringer direkt när de öppnar kommer man fram direkt.
Blir sugen på nyponsoppa with all the trimmings nu. Bra tröstmat!
Fast jag tycker att det skall vara ljummen nyponsoppa med vaniljglass i. Gärna biskvier också.
SvaraRaderaOch vin, krutgubben har nog inte helt fel!
Jaa, jag levde en hel vår på nyponsoppa och kaffe, och min stackars mamma levde minst fyra dygn utan varken mat eller dryck innan hon fick gå bort (svårt dement, bara ett olyckligt paket de sista två åren...:-(. ) Så på vin och nyponsoppakan han nog re sig ett tag, framför allt om han inte är utmärglad från början.
SvaraRaderaIbland är det bara för mycket. Min sexåring trotsar och tolvåringen pubertetstjorvar och min man blir rasande..... Ska nog prova Bris jag med. Hoppas att du får hjälp - och vilken tur att du har din syster att prata med!
Angående föräldraskap, det finns olika slags hjälp att få via kommunen, kolla på plusportalen.se
SvaraRaderaDe skriver mest om ABC och Komet, men det finns fler varianter av föräldrastöd. Kan vara värt att kolla!
//K
Idag lyssnade jag på OBS-inslaget, ja det var bra! I ungefär samma anda lyssnade jag på Agnes Wolds sommarprogram, jag känner förstås till henne sedan tidigare (tror faktiskt jag träffat henne någon gång men kan inte för mitt liv minnas i vilket sammanhang). Vilken förebild! Både som feminist och folkbildare.
SvaraRaderaEtt av många bra citat: goda råd är som rymdskrot. Allt för lätta att skicka upp, sedan snurrar de runt ute i rymden och riskerar att ställa till skada utan att någon bemödar sig om att plocka ner dem igen.