Idag på morgonen kom den över mig, känslan av att näsan nätt och jämnt är över vattnet.
Det blir så tyst hemma när alla har gett sig iväg. Q utan fleecetröja (bägge bortslarvade och inte återfunna trots ansträngningar) men med matsäck (besök på bondgård i skolans regi idag), Y i sällskap med O. Jag går till bilen och njuter av bettet i luften, samtidigt som jag känner hur in i märgen trött jag är.
På lunchen går jag min promenad och ser hur vackert lönnarna blossar mot himlen. Vill stanna, sätta mig ner, sitta still och bara titta på dem. Vill inte göra något mer alls.
Var fan kom den här tröttheten ifrån?
Inte för att skriva dig på näsan, men har du kollat ditt blodvärde? Kan du ha järnbrist?
SvaraRaderaeller sköldkörteln ...
SvaraRaderaStyrkekram
Maria
Ska kolla bådadera hos företagshälsovården om ett par veckor!
SvaraRaderaDet är ju bra att kolla upp klassiska hälsorelaterade orsaker till trötthet.
SvaraRaderaMen om allt det känslomässigt laddade och energikrävande du skrivit om den senaste veckan också hänt den senaste veckan, då är det väl inte alls att undra på att du är utmattad om du stannar upp en aning?!
Under en period gick jag regelbundet och fick massage. Den första gången var jag så groggy efteråt att jag trodde att jag var på väg att få influensa. Sedan lärde jag mig att det alltid kändes så och att det gick över dagen efter. Och så började jag fundera över om det var så trött jag alltid var, bara att jag inte slappnade av och kände efter?
Håller med annanan!
SvaraRaderaKram Maria