Landat

Nu sitter jag i min tufsiga radhusträdgård (som klarat fem veckors försummelse riktigt bra) med en kopp kaffe. O har åkt med TV:n till en reparatör, barnen leker ute.

Igår väcktes jag av Q:s jubelrop: idag ska vi åka hem! Inte för att han vantrivs varken på Sommarön eller hos farmor, men han trivs hemma. Det är något att vara glad åt. Lika glad var Y.

Lisebergsbesöket blev mycket lyckat. Vi gick ut hårt och åkte den nya sensationen Helix - som gör skäl för namnet - med en gång. Q flämtade efteråt, men behövde bara någon minut för att återhämta sig och konstatera att det var roligt. Sedan åkte vi Balder och Flume Ride, då fick även Y vara med. Därefter lugnade vi ner oss med vänliga barnattraktioner, åt glass och sockervadd och kletade ner håret med båda substanserna.

Och så hälsade vi på två gamla kompisar, liksom mormor och moster. Så nog var det full fart alltid.

Sommaren är inte riktigt slut än. Det är varmt och soligt ute men behagligt svalt i skuggan. Jag är skönt trött i kroppen efter ett första träningspass, och obehagligt trött i ögonen. Måste ringa optikern snart.

Ett par dagars ledighet återstår. På måndag börjar O på nytt jobb, vilket är bra såtillvida att han har vantrivts på sitt gamla, men vilket ger mig lite orosfladder i magen. Hur ska det bli? Jag fortsätter på mitt jobb som kräver alldeles lagom mycket av mig men som å andra sidan inte ger mig så mycket heller. Men just nu får det vara så. Min chef ringde mig för två veckor sedan med en fråga, den soliga salta tillvaron på Sommarön bröts för en liten stund och vi diskuterade projekt och tidplaner. Men det var inte ett dugg obehagligt. Jag hade koll på det han frågade, han hade samma minnesbild som jag av vad som sagts och bestämts. Bara detta, att ett samtal från min chef på semestern, inte rubbar mitt lugn det allra minsta, bara det är värt mycket.

Ikväll ska vi äta kräftor. Imorgon tar vi nog en liten tur till sommarstugan. Då ska jag bada i brunt sjövatten istället för glasgrönt havsdito.