Av en händelse (okej då, jag har lunchtränat) befinner jag mig i bilen strax före klockan tolv. En kvinnoröst läser på radion, och efter bara några meningar har jag klart för mig att det måste vara Övertalning av Jane Austen. Åh! Som jag tänkte köpa häromdagen på Adlibris, men i sista minuten klickade bort från kundvagnen. Den ska jag lyssna på i sommar! Jag älskade filmen som gjordes (när? På nittiotalet?) och har sett den många gånger. Anne Elliot är en förtjusande hjältinna. Kanske lär jag mig äntligen att uppskatta ljudböcker?
Därefter kommer tolvslaget och Dagens dikt. Som alltid när jag hör klockklangen tänker jag på min morfar. Han missade ogärna Dagens dikt. Han la sig på den stora bruna skinnsoffan i vardagsrummet och lyssnade och höll, tror jag, en liten andakt för sig själv.
Jag sitter kvar i bilen tills den efterföljande musiken är slut, jag vill förstås veta vem som skrivit dikt och musik och vem som läst. Det här borde jag lyssna på oftare, det borde gå lätt att kombinera med mina lunchpromenader.
En daglig dos kultur. Undra på att morfar blev gammal. Morgongymnastiserade gjorde han också.
Det här inlägget skulle också kunna heta vardagslycka!
SvaraRaderaDet är Mirja Burlin som läser. En gång i tiden var vi med i samma lilla teatergrupp... Kan säga att Mirja var fantastisk och jag var... sämst.
SvaraRadera:-)
Det där är en fin liten stund runt tolvslaget. Radioföljetongen är för mig förbunden med att stå och skala potatis hemma i föräldrahemmet. Och när jag någon gång har råkat stå på Centralen när Stadshusets klockor ringer har jag förvånat tänkt "Det där är ju tolvslaget"!
SvaraRaderaAtt lägga sig på soffan och lyssna är en god tradition!