Idag har jag tillbringat hela dagen sjungande med min kör. Det var ett kärt återseende efter en termins uppehåll.
Jag ska erkänna att det först kändes motigt att återuppta kören. Jag har njutit i fulla drag av mina lediga måndagkvällar. Jo, för jag gjorde ju ett uppehåll under hösten, alldeles tvärtemot mina föresatser i maj. Och det var alldeles rätt beslut. Visst har jag saknat att sjunga, men som sagt, ännu en ledig kväll i veckan har gett mig en frihet som jag behövde.
Men när det inledande motståndet var övervunnet var det förstås jätteroligt. Stycket ovan heter As You Are, och vi repade det strax före lunch. Efteråt var jag lätt om hjärtat. För detta vackra stycke slet vi med för några år sedan, och det blev aldrig riktigt bra. Men nu kommer det att låta fantastiskt, det märks redan. Vi har utvecklats mycket på bara några år. Vi är en annan kör nu.
Nästa år är det tio år sedan jag hittade kören och sången blev en del av mitt liv på riktigt.
Grattis till körfyndet! Jag har också hittat min kör, med heldagsövning en gång i månaden vilket passar mig utmärkt. Vilken lycka att ha hittat rätt!
SvaraRaderaVisst är det! Min kör är ett fynd på så många sätt, både socialt och musikaliskt. Jag pratade igår med en nygammal medlem som kommit tillbaka efter en paus, hon hade under den tiden testat en annan kör och beskrev hur både repertoaren och ambitionerna låg på en helt annan (fel) nivå.
SvaraRaderaJag kan knappt fatta att jag hade en sådan enorm tur då för nio år sedan, detta var den första kören jag kontaktade. Vi hade just kommit till Stockholm och jag var ganska under isen. Den första terminen räddade kören nära nog livet på mig.