2013-12-10

Survival mode

Den här veckan är det störtkruka på. Huka mig, bita ihop tänderna och bara köra på. Inte känna efter.

Måndag jobb, idag workshop (certifieringen) hela dagen, imorgon Karolinska, intervju (certifieringen, igen), torsdag vabb och jobba lite hemifrån, luciatåg med oprickig Y, julfest med jobbet på kvällen.

På fredag kan jag förhoppningsvis andas ut, efter att ha jobbat lite mera hemifrån.

Och nej, inga prickar synes än. Vi vet fan inte riktigt vad vi ska göra. Till saken hör att barnens kusin som också ska följa med på resan, av flera olika anledningar inte bör smittas med vattkoppor. Det är oklart om hon redan har haft dem, eller om hon kan vaccineras. Utredning pågår.

Om det inte vore så förbannat dyrt hade jag mest lust att ställa in hela eländet och stanna hemma, allihop. Men det blir dyrt, reseförsäkringen täcker bara biljetter, inte hotellkostnad.

Nåja. Det är världsliga ting.

12 kommentarer:

  1. Ni är säkra på att han inte är vaccinerad?

    Och vad säger att han får det? Han har klarat sig hitintills! (Jag och min bror fick det aldrig, trots att mamma utsatte oss för smitta. Jag vaccinerade mig när M var liten och det gick på förskolan. M klarade sig och är numera också vaccinerad. Min bror klarade sig trots två barn som fick det)
    JsN

    SvaraRadera
  2. Världsliga men jobbiga ting! Jävla vattkoppsjävlar.

    Min egen teori om vattkoppor är att man kan vara relativt resistent mot dem men bli sjuk om man blir smittad när man är lite allmänt nerkörd. Jag och mina syrror hade det inte som barn. Minstasyss fick det när hon var typ 15. Jag fick det i vuxen ålder innan en dansföreställning, en period när jag var verkligen slutkörd. Mellansyss har aldrig fått det och valt att vaccinera sig. Bill åkte inte på det trots att det gick på dagis, inte förrän Bull fick det hela och smittade henne.

    Skitjobbigt för er att inte veta vad ni ska ställa in er på. KRAM!

    SvaraRadera
  3. Tack för sympatin! Eftersom annat i livet är stökigt så känns detta möjligen lite jobbigare än det egentligen är.

    Jag är nästan hundra på att Y varken är vaccinerad eller har haft vattkoppor under sina första elva månader i Korea. De är oerhört nitiska, det skulle ha stått i hans papper.

    Nej, han kanske inte får det. Fullt möjligt scenario. Men lika möjligt är att han vaknar prickig på resdagens morgon. Eller att han blir sjuk i SA. Vi klarar det, men kusinen bör inte bli smittad.

    Men, men. Problem är till för att analyseras och lösas. Först gör man en riskanalys, sedan gör man en åtgärdsplan.

    (Tänk, min telefon kunde bägge de orden!)

    SvaraRadera
  4. Jag skulle ha känt precis som du.

    Faktum är att jag skulle blivit gråhårig om min svärmor bjudit oss på resa till Sydafrika över jul. Även utan vattenkoppor eller risk där för.

    SvaraRadera
  5. Hoppas att det går bra! Y kan ju mycket väl vara vaccinerad, men som du säger, det borde stå i papperna. Vår äldre, som var 12 mån när vi hämtade honom i Sydkorea är vaccinerad mot vattkoppor. Nu har jag inte papperna här, så jag vet inte hur gammal han var då. Men jag tror att det var tillsammans med mässling och de andra barnsjukdomarna. Vår yngre, som bara var 4 mån när vi hämtade honom var däremot inte vaccinerad.
    Jag håller tummarna!
    /Kaia

    SvaraRadera
  6. Är det sant! Måste läsa dem lite noggrannare! Pappren alltså.

    SvaraRadera
  7. Har nu läst. Han är inte vaccinerad. Det hade annars varit en välkommen antiklimax.

    SvaraRadera
  8. Vaccinera kusinen! Enda sättet för kussen att slippa det. Har man svagt immunförsvar är man aldrig säker ikring andra barn, så enkelt är det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med! Men beslutet är inte mitt att ta.

      Helga

      Radera
  9. Konstigt att kusinen inte är vaccinerad. Hon/han kan ju bli smittad på flyget ändå, av någon annan, eller hemma i mataffären/på bussen/var som helst....
    Jag skulle nog ha chansat på att åka om jag var ni, men jag kan förstå att det känns jobbigt.

    SvaraRadera
  10. Vattkoppor är väldigt smittsamt och dessutom luftburet. Att ett syskon ska klara sig osmittat när syskonet är sjukt är väldigt osannolikt. Inkubationstiden ligger kring 14-18 dagar, och jag läste någonstans att den som smittas hemma ofta får betydligt fler koppor därför att h*n exponerats för virus under så lång tid, till skillnad mot om man smittas i affären eller i skolan. Min äldsta son smittades i skolan och hade ca 50-70 koppor. Lillebror insjuknade exakt 14 dagar senare, och hade 70 koppor bara i ansiktet. På kroppen var det flera hundra stycken. Han var helt sanslöst prickig.
    Inte meningen att komma med någon domedagsprofetia, men att han ska klara sig undan är inte särskilt troligt.
    /LR

    SvaraRadera
  11. Nu har han en en stor svullen sak på hakan. Kan det vara så måntro?/O

    SvaraRadera