Jag sitter i frid och ro och tristess och vegeterar framför datorn när det hörs ett utrop från båset bredvid:
- Nejmen vafan.... Helga!
Det är den fridsamme norrländske konstruktören som knappt säger ett ord annars, så jag måste förstås gå dit och höra hur jag har lyckats uppröra hans känslor.
Han rodnar vackert, verkligen ända upp i hårfästet, och förklarar att hans femåriga dotter Helga har roddat om bland ikonerna på hans telefon.
Jag skulle tro att jag nu känner uppemot tio personer som har fått döttrar de kallat för Helga. Jag tror att tidsanda och mode påverkar mer än personer man känner, men det känns ju bra att jag i alla fall inte har lyckats förstöra namnet för dem.
Så fint at det vakre navnet vårt ikke går helt i glemmeboken! :) Hvis det begynner å bli et trendnavn i Sverige kommer det nok hit også om noen år! "Lillebror" på vestsiden av Kjølen pleier å overta de svenske navnetrendene etter hvert.
SvaraRaderaFast det var ett annat namn än ditt nom de plume, eller?!
SvaraRaderaStämmer, Ullah. Det var förstås mitt riktiga namn. Som är betydligt vanligare bland små flickor än Helga. Konstigt nog!
SvaraRaderaHelga Marie, min erfarenhet är att norska och svenska namntrender inte alls är synkade! Men det kanske är fel?
Haha, så brukar jag också tänka.
SvaraRaderaMitt namn var som störst i mitten av 90-talet, men det finns fortfarande gott om småbarn som heter som jag.
Däremot är vi extremt få 70-talister.
Jag känner också ett gäng "Helgor" för övrigt.