2013-02-17

En jävla helg

Någon gång ska jag skriva en öppenhjärtig kioskvältare om hur det verkligen är att Vara Mor. Lite Falling Down sådär. En morgon vaknade Helga och hade fått nog. Eller snarare, en natt när Helga vaknade väcktes (för tredje gången den timmen) hade hon fått nog.

O helga natt? Nä, inte direkt. Bröderna Cartwright? Snarare. Fast de hade väl ingen morsa? Henne tog de väl kål på under småbarnsåren förstås.

Nu ska jag sluta med mitt desorienterade babbel och dricka kaffe och titta på fransk skräckserie.

P.S. Ungarna lever och leker i högönsklig välmåga.

2 kommentarer:

  1. När pojkungarna och livet krävde som mest av mig bestämde jag mig för att slå ner nästa karl jag hörde flina och säga något i stil med "konstigt att morsan överlevde mig och min vilda bror."

    "Du anar inte hur glad du ska vara att du överlevde. Till nu, alltså" skulle jag säga och klubba ner honom.

    Lyckligtvis hörde jag inga fler sådana repliker under den mest kritiska perioden.

    SvaraRadera
  2. Lite sömnmedel i pannkakotna kan väl en sliten mamma få unna sig (eller ungarna) ibland?

    SvaraRadera