Vardagskomik

Igår var det möhippa för min lillasyster, mycket trevlig tillställning. I torsdags ringde en stressad brudtärna: "Helga, du måste hjälpa mig att lura J. Kidnappningsplanen har gått om intet. Snälla, ring henne och fråga om hon akut kan rycka ut och passa dina barn på lördag morgon. Hon älskar ju dem, hon skulle aldrig säga nej till det."

Hmm. Min syster är inte särdeles dum i huvudet. Det är två veckor kvar till bröllopet. Skulle jag, Stockholms morgontröttaste person, be henne, stadens näst morgontrötta, passa mina barn klockan nio en lördagmorgon? Mina barn som hon hittills inte har passat eftersom den yngre av den blir hysterisk så snart pappa försvinner utom synhåll? Skulle inte tro det.

Jag skulle ju förstås kunna säga att frisören vill träffa oss båda på lördag morgon. (Likt drottning Silvia medför jag egen frisör till bröllopet. Tro det eller ej, han har erbjudit sig att följa med och fixa mitt, syrrans och mammas hår. Mot betalning förstås. Det är min bröllopspresent till min syster.)

Men jag skruvar på mig, inte heller den historien känns plausibel. Men jag måste ju ställa upp. Barnen tjoar i bakgrunden, jag lovar att fundera på saken och ringa tillbaks när de sover och jag kan prata i lugn och ro.

Jag ringer mamma och beklagar mig. Hon skrattar lite. Gamle styvfar har redan försagt sig. Aningslöst har han frågat J varför mamma ska åka till Stockholm nu till helgen igen. (Svar: för att passa Q och Y medan O och jag är på svensexa respektive möhippa).

Jag ringer J, och anlägger en lagom spänd ton när jag säger, frisören vill träffa dig och mig på lördag morgon, det låter väl som en jättekul idé, hmmm? Hon kämpar med att hålla masken, efter en stund brister hon i skratt och vi konstaterar att det är skönt att inte behöva låtsas.

Men du kan väl låtsas inför din tärna, ber jag. Hon har ansträngt sig så. Jo, det är klart.

Vi funderar tillsammans. Frisörspåret håller inte. Meningen är att J ska försvinna ut ur sin lägenhet en stund, då smiter hela tjejgänget in och gömmer sig i garderoben. Nej, det behövs en bättre plan för att lura brudtärnan och övriga deltagare att J är lurad.

J har lösningen, det perfekta lurendrejeriet. Hon har lovat att lämna en påse kläder till sin blivande svåger, rekvisita till svensexan som sker samma dag. Hon kan ju stämma träff med honom kvart i nio ett kvarter från hemmet. Lysande!

Men jag kan ju inte ringa brudtärnan och säga detta, hur vet jag det här? Lugn, säger J. Ring henne men tidigast om en kvart.

Jag gör så, och får en glädjestrålande tärna i luren. Det har löst sig! J ska träffa svågern, precis kvart i nio!

The perfect scam.