Pappa kommer ångande in genom dörren, försenad och med håret på ända. Han ska passa förkyld Q som är för snorig för att vara med Y och O som sjösätter båten. Jag drar en lättnadens suck, nu kan jag hasta till jobbet, bara en timme försenad. Logistik på hög nivå.
Vi byter plats i hallen, och han tittar på mig med sina varma bruna ögon under vildvuxna bryn. Vad söt du är i den där röda blusen, säger han.
Älskade pappa. Jag önskar att jag hade tid att träffa honom oftare.
Ja, jag kan bara önska att man ens blir hälften så bra förälder som mina egna är. Den uppoffring och hängivenhet som mina föräldrar har ställt upp med under hela mitt liv är i världsklass!
SvaraRaderaDetta fina fick mig i tårar...
SvaraRadera