Sökajobbgnäll

Intervju idag igen, den gick ganska bra men jag är utpumpad och trött och därför lite ledsen och gnällig.

För jag börjar tröttna på mönstret som upprepar sig.

Jag vill jobba som projektledare, det har jag gjort i nästan tio år nu. Jag börjar bli riktigt bra på det och jag tycker att det är roligt. Det roligaste med det är det som också kan bli det värsta: att jag aldrig vet vad som väntar mig varje morgon. Det är ett dynamiskt, föränderligt jobb som lever sitt eget liv. När jag var konstruktör visste jag exakt vad jag skulle göra varje morgon. Fortsätta med samma sak som igår.

Så jag läser annonser och letar projektledarjobb. Ungefär 40% är inom byggsektorn. Kan jag inte, är jag inte intresserad av. 40% till är inom IT. Kan jag inte, men vill gärna lära mig. Så de jobben söker jag. Och ganska ofta får jag komma på intervju.

Hittills har nästan exakt samma scenario utspelat sig. Efter någon timmes grillande har intervjuaren förklarat att hängde det bara på mig som person så skulle de anställa mig ögonaböj. Men det är ju det här med erfarenhet av IT. Mjukvaruutveckling. Jag har bara jobbat med hårdvara, sånt man kan ta på.

Är det ett konsultföretag (vilket ofta är fallet) skyller de på att kunderna kräver exakt rätt erfarenhet. Att de inte kan sälja in mig.

Tja, kanske är det så. Men både min man och en god vän som jobbar inom mjukvaruutveckling bestrider detta å det bestämdaste. Det är fan inte raketforskning det handlar om. Det går att lära sig grunderna ganska snabbt, mer behövs inte. Projekt havererar inte för att projektledaren kan för lite om tekniken. Om ett projekt går åt helvete och det är projektledarens fel, så är det för att vederbörande är för ostrukturerad, inte kan hålla ordning, inte har möten tillräckligt ofta, inte håller reda på och påminner medarbetarna om vilka deadlines som gäller.

Det är just precis sånt jag kan och är bra på.

Antagligen är detta ett utslag av vita-medelålders-män-med-svenska-namn-och-cendréfärgat-hår-anställer-bara-kloner-av-sig-själva-syndromet. Kvinnor, invandrare, femtioplussare, folk med udda erfarenheter göre sig inte besvär.

Så. Jag behövde bara få det ur mig.