Njuter

Semestern går imorgon in på sin tredje (och sista) vecka. Jag njuter av vitt skilda ting.

Att jobbet äntligen är mig fjärran. Telefonen tiger, jag ger fan i att kolla mejlen. Skönt.

Att efter att ha svurit och svettats hela dagen kunna sitta ute till midnatt i den varma kvällen.

Ätt äta mörkröda jordgubbar med socker och ovispad grädde. Det godaste jag vet.

Att skolka från stugpysslet och åka på utflykt, fika på gårdsbutik och fynda på loppis. Jag köpte en koppartillbringare, O en gammal tving, Q ett snidat trälejon. Alla var nöjda med sina fynd.

Att jag syr igen, för första gången på flera år. Först ett par nya gardiner. Sedan av bara farten en linnetunika som legat halvfärdig i evigheter. Nu kökshanddukar i tyget Persons kryddskåp, passar bra i ett blått 50-talskök. Plötsligt är lusten tillbaka, jag ska nog banne mig ta tag i en gammal idé: att omvandla en fantastisk fotsid sydafrikansk klädnad, inköpt i Kapstaden, till något mer bärbart och smickrande. Sedan kanske jag skulle göra något av det där batiktyget mamma hade med sig hem från Indonesien när det nu var, 2003?

Ljuvligast kanske att titta på Den vita stenen med sömntung Q liggande i knät. Han är på gränsen till att sluta sova middag, med påföljd att han ofta somnar i soffan någon timme före ordinarie läggdags. Men det är semester och må vara hänt.

(Och innan detta inlägg hann publiceras skrämde Q slag på oss genom att vakna vrålande och okontaktbar. Det vill säga, vaken var han ju inte, för det var nattskräck igen. När skriket äntligen tog slut intog han sen middag sittande i mitt knä, insvept i täcket. Nu sover han återigen. Feberfri.)