Jag började för en stund sedan att skriva på ett inlägg jag haft som utkast ett tag. Ett förhoppningsvis intressant sådant. Men jag la av. Känner mig trött, grinig och tom.
Idag var jag hemma med snorig Q. Hela förmiddagen gick åt till mejlande och telefonmöten medan Q tämligen snällt tittade på barn-tv och bara klängde på mig ibland. Sedan hade vi det rätt mysigt: viskade "du är söt" till varann, spelade memory, körde tågbana och läste en hel hög med böcker innan vi båda två somnade middag. På eftermiddagen tog vi en regnpromenad och sedan bakade vi bävern Castors sockerkaka (bävrar vet inte vad GI är för något). Dessa idylliska förehavanden interpunkterades med bråk. Q har verkligen en synnerligen stark vilja och ger ofta fullständigt fan i vad man säger till honom. Även dagmamman har påpekat detta. Jag är inte särskilt oroad, jag gissar att det är en fullkomligt naturlig del av utvecklingen. Dessutom har jag en känsla av att hans beteende tyder på viss intelligens, god social förmåga samt god anknytning, snarare än motsatsen. Men det är attans så tålamodsprövande ibland.
Ovanpå detta tar jobbet lite för mycket kraft av mig just nu. Jag behöver komma ikapp och komma i balans. Det är inte så mycket som behövs. Lite mer sömn, lite mer motion. Jag måste skärpa mig och ta hand om mig bättre. Alltså: datorförbud nu i några dagar.
Hasta la vista!
Å Helga, jag förstår så väl hur det kan kännas när man är totalt slut och inte har ngn energi kvar.
SvaraRaderaTa hand om dig och viiiiila så gott du kan. Hämta kraft ur det du har omkring dig som gör dig glad!
Kram!