2006-09-07

När det äntligen händer

Det är en sak jag måste berätta.

Vi har fått en son.

På andra sidan världen bor en halvårsgammal bebis hos sin fostermamma. Han vet det inte ännu, men han ska bli vår. Om inte något oförutsett händer. Jag vågar inte låta bli att göra detta tillägg.

Det har gått mycket fortare än vi kunde ana, och detta är vad som har hänt. När beskedet om stoppet i Korea kom för några veckor sedan bad vi AC ta reda på om kunde vara kortare väntetid för att få ett barn med - ja, vad skriver man? Medicinska frågetecken tror jag var formuleringen AC använde. Skavanker, sådana vi alla har.

Vår underbara AC-tant ringde tillbaka en vecka senare när vi var på Sommarön. Det finns en liten pojke, han är född i mars och han har ett ganska rejält synfel. Några dagar senare fick vi hans foto med posten, och en beskrivning av honom och hans bakgrund. Innerst inne bestämde vi oss redan då, men vi bad om några dagar för att kunna rådfråga läkare. Jag är ganska nära släkt med en barnneurolog, specialist på utvecklingsstörningar. Hon är gift med en ögonläkare. Det verkar nästan uppgjort, inte sant?

Jag pratade flera gånger med min släkting och fick snabbt klart för mig att synfelet inte var något att oroa sig för. Han får glasögon, och kanske kan han inte bli stridspilot när han blir stor. Vi bryr oss inte om någondera. Men hon tyckte att vi skulle ställa en del frågor för att få veta mer om hans utveckling.

Svaret kom en vecka senare. Förutom synen så verkar han frisk och normalt utvecklad på alla sätt. Såvitt man kan veta nu. Några garantier finns inte, men det gör det ju aldrig.

Så vi sa ja. Vår officiella förfrågan om att få adoptera honom skickades till Korea nu i veckan. Nytagna bilder och till och med en film av honom är på väg hit.

Vi vet inte när vi får resa och hämta honom. De familjer som senast har fått resebesked hade väntat ungefär två månader. Kanske går det lite fortare för oss.

Konstigt nog bekymrar detta oss inte. Vi vet att hans fostermamma tar väl hand om honom, det är helt uppenbart när man läser beskrivningen av honom och ser bilderna. Vi vet att han finns och har det bra, det är nog för oss just nu.

Det är underligt att det äntligen har hänt. Lika lite som något annat blev detta som jag hade tänkt mig. Jag trodde att vi skulle få vänta och vänta på barnbesked, en sniglande dag i taget, och till slut få samtalet som fick hela världen att stanna upp och sedan explodera i glädje.

Istället har vi fått barn lite i taget, några dagar mellan varje etapp. Vi fick veta att det fanns en pojke. Vi fick veta hur han såg ut. Vi fick veta att han var frisk. Vi fick veta att Korea accepterade oss.

Jag har inte känt av några explosioner ännu. Kanske är jag rent onormalt behärskad. Som tur är reagerar O likadant, det är skönt att inte vara ensam. I gengäld är alla i vår omgivning rent hysteriskt glada och försäkrar ömsom att detta är det vackraste barn de sett, ömsom att vi reagerar helt normalt efter alla besvikelser.

Det dröjer nog några dagar innan jag kan beskriva vad jag känner. Istället ska jag beskriva vår son, för några bilder av honom tänker jag inte posta.

Han har tunt kort svart hår som ligger platt på huvudet. Han har lång överläpp med tydlig amorbåge. Hans ögonbryn är välvda. Hans ögon är mörka och mycket tankfulla. Han har en rolig liten näsa som ser ut som en pyramid av tre kulor ungefär. Han har de mest bedårande hängande hamsterkinder och tjocka tassar till händer med gropar.

Tre förnamn kommer han att ha. Först en variant på svärfars namn, som betyder klippa. Jag hoppas att det betyder att han blir lika lugn och trygg och självklar som sin farfar och sin pappa. De två koreanska förnamnen ska han få behålla, och mer välfunna namn kan jag inte tänka mig. De betyder välsignad skatt.

27 kommentarer:

  1. Helt ljuvligt, fantastiskt, ofattbart, underbart!!! Stort stort grattis! Jag är extremt glad för er skull!! Stor kram!!

    SvaraRadera
  2. Men vad glad jag blir! Får en liten tår i ögonvrån; har ju följt dig sedan de första stegen på vägen till att bli mamma! Massor av kramar och stort och varmt grattis till er lille pojke!
    /Chisanna

    SvaraRadera
  3. Grattis! Jag fick gåshud när jag läste ditt inlägg. Jag är så glad för er skull. Hoppas ni får åka snart.
    kram

    SvaraRadera
  4. Vilken underbar nyhet, vad ljuvligt det låter. Så glad för er skull.
    /Mammut

    SvaraRadera
  5. En sådan fantastisk nyhet! Jag är en av dem som i hemlighet har tassat omkring här lääänge, och skrattat och gråtit med dig. Och bara väntat på den här dagen.

    GRATTIS!

    V

    SvaraRadera
  6. Det är helt fantastiskt!!! Så här glad kan jag inte komma ihåg när jag senast blev!

    Kommer du ihåg att jag skrev för inte så länge sedan att det kanske plötsligt går jätte fort, det kan verkligen svänga i den här branschen...

    Njut nu så mycket som ni bara kan och mys och fantisera och dröm och våga börja släppa fram dina känslor som du har burit på så länge, även om det inte går att göra över en natt. Tänk, i princip kan ni få resebesked vilken dag som helst och sedan har ni underbara son hos er. Tänk när ni sitter på planet över till Korea, det pirrar bara jag tänker på det.

    Som jag har längtat efter att få se det här inlägget! Tänk att solen ÄNTLIGEN ler mot er igen...

    De största grattiskramarna som finns,
    Maria

    SvaraRadera
  7. Jätte-, jättegrattis! Vilken underbar nyhet! Hoppas att ni snart får åka och hämta er son!

    SvaraRadera
  8. Hurra vad glad jag blir. Grattis till er söta lilla pyramidnäsade son!

    SvaraRadera
  9. Underbart att höra att du blivit mamma.
    Ett superstort grattis till er båda.
    Kramar från Susanne

    SvaraRadera
  10. Kära olyckssyster, som nu blivit min lyckosyster! Helt fantastiskt att höra! Även jag har följt dig länge nu, och bara väntat på den här dagen. Tänk att han finns, er unge! Olliskrutt. Vilket datum är han född? Vad gjorde du då?

    Åh, vad jag hoppas att ni får resebesked snart! Men först; ut och frossa i små bebiskläder och små fina mjukisdjur, skallror och speldosor.

    Snart får du lukta på din bebis!

    SvaraRadera
  11. Många stora grattis!!!!
    Det är otroligt hur det kan bli, först segt och ingenting, sen så bara händer det saker.
    Hoppas att resbesked kommer snart, även om det har varit lite segt nu ett tag.
    Men , trots allt kan det ju vara bra att du nu får bli ordentligt frisk och hämta krafter innan ni ska åka.
    Vi har två barn födda i Korea, och vet att det kommer bara att bli bättre! (Och inte alls som förut).

    SvaraRadera
  12. GRATTIS!
    Jag upptäckte din blogg idag och har ägnat kvällen åt att läsa igenom alla dina inlägg och så är det sista så här underbart! JAg är alldeles omtumlad så vad ska inte du vara!

    SvaraRadera
  13. Tårarna trillar ner för mina kinder...
    kunde inte hålla dem tillbaka. Är verkligen glad för er skull.(fast jag aldrig träffat er) Så underbart att du äntligen är Mamma.

    Stora GRATTISKRAMAR!!!

    SvaraRadera
  14. Grattis Grattis Grattis! Underbart att läsa att ni fått en son! Och du synfel... Här är en som både skelar & är halvblind men livet har funkat finfint ändå ;-) !

    Lycka till framöver! Kramar fr en som följt er resa lite så här på avstånd länge nu.

    // Charlotta

    SvaraRadera
  15. Vilken fantastisk, underbar nyhet!
    Mamma Helga, adoptionshöggravid! Jag gråter när jag läser ditt inlägg

    KRAAAM!

    SvaraRadera
  16. HURRA och GRATTIS!

    Har läst det du skrivit i flera år, nu sitter jag här med glädjetårarna trillande! Jag är så glad för er skull. Kramar!

    SvaraRadera
  17. Åh, vännen vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg. Äntligen! Eller hur? Oroa dig inte för att du inte har överväldigande känslor. Jag var nästan helt känslokall när vårt telefonsamtal kom. Poletten trillar ner lite efter hand, helt ner trillar den först när ni sitter i Korea med er underbare son.
    Många grattiskramar till dig
    /Jennie och Tim

    SvaraRadera
  18. Ett otroligt stort grattis till lille killen! Tänk att ni äntligen är där! Fantastiskt!
    Många kramar till er båda!

    SvaraRadera
  19. Åh, vad jag blir underbart glad för er skull!
    Och så känner jag igen den där konstiga känslan som infinner sig när det är PÅ RIKTIGT. Man längtar och fantiserar i många år om den där dagen när det HÄNDER. Och sen när det väl gör det, så blir det inte som man tänkt sig känslomässigt. Jag tror helt enkelt att det är för svårt att förstå detta stora.
    För mig har det varit lättare att känna de där omvälvande känslorna när det gäller andra, (t ex sitter jag och glädjelipar just nu*S*)men när vi har fått våra gravidbesked så har det bara känts konstigt, overkligt, lite chockartat...och lite läskigt...och visst har jag varit glad också, men inte alls på det där himlastormande tårdrypandefilmsättet som man har föreställt sig innan.
    Sen så är man ju så luttrad i er situation...det är kanske svårt att verkligen fatta att det är er tur nu. Denna gång så kommer faktiskt bebisguden att le gulligt mot er och säga att "titta nu vad jag har haft i beredskap åt er, visserligen fick ni vänta en liten stund längre än mina andra kunder men jag var ju tvungen att vänta på att den här lille snuttgossen skulle födas".


    Grattis till lille fine sonen!
    Kramar Annika

    SvaraRadera
  20. Nu blir jag faktiskt lite rörd. Jag är så otroligt, otroligt glad för er skull!

    SvaraRadera
  21. Stort grattis! Jag är så glad för er skull! :-)

    SvaraRadera
  22. läser din blogg varje vecka. så himla roligt. så himla roligt verkligen. grattis.

    SvaraRadera
  23. Så underbara nyheter!

    Ett stort stort grattis.

    Tänk nu är ni föräldrar på riktigt, det är så ofantligt stort så det är klart att det tar lite tid för det hela att trilla in.

    SvaraRadera
  24. Jeg gleder meg virkelig på deres vegne! Grattis!!!!!!!!!

    Nydelig beskrivelse av deres lille sønn.

    SvaraRadera
  25. Grattis grattis grattis!!!! Vilken glad nyhet (även om jag läste det först nu) Nu är du mamma! Stressa inte över att mammakänslorna inte kommer på stört, de liksom smyger sig på och sedan är de sååå starka så att det nästan gör ont. I början känner man mer en beskyddarinstinkt. Så var det för mig iallafall men självklart är det så olika.

    Själva har vi fått iväg vår syskonansökan till Kina och hoppas väl på barnbesked om sisådär 1,5 år :).

    kramar
    Malva

    SvaraRadera
  26. Åh, Helga... En miljard innerliga grattis och lyckofyllda önskningar om att allt nu skall gå fort och fint och att ni snartsnartsnart får möta er son. Er skatt. Er välsignade.

    KRAM!!!!!

    SvaraRadera