Doktor XX och jag

Nej, inget depp här. Det gick b-r-a idag på SU. Lagom stora och lagom många äggblåsor. Jag fick recept på progesteron och kanyler till Pregnylen, det tjuvhöll XX på förra veckan eftersom han inte var säker på att det skulle bli något äggplock. Vi konstaterade båda att det var tur att han inte sagt det till mig, för då hade jag gått upp i spinn totalt. Fan, jag börjar bli riktigt förtjust i karln. Får man vara det i sin IVF-läkare?

Dessutom känner jag mig faktiskt lite lugnare nu eftersom sprutdosen är sänkt till 100. Jag har varit en duktig flicka och stigit snällt i östrogen. Äggplock blir tidigast på lördag. O kommer hem på fredag efter att ha varit borta i tio dagar. Jag längtar efter honom men det har gått bättre än jag trodde att vara ensam.

Annars händer det inte mycket i mitt patetiska liv, där det mesta ju kretsar kring IVF. Men jag åt lunch i solen på Avenyn och löste världsgåtor med kompisen L i alla fall. Hon ska bli gudmor åt mina barn, eller monstren som jag nu har börjat kalla dem. Monster eftersom de är så bångstyriga och vägrar bli till, fast det kan de förstås inte rå för eftersom de troligen har defekta kromosomer, men då är de ju små monster i alla fall.

Cynisk, vem, jag?