Sitter hos pappa och väntar på att min syster ska komma. Har just skickat henne att köpa soppåsar. Äter hemtjänsten månne sådana? De går åt i rasande fart.
Pappa är så trött, så trött, och lite snurrig. Han har ätit konservpersikor och så har vi - jag menar jag - flyttat hans säng fram till fönstret. Sedan ville han ha hjälp att ringa tillbaka till en gammal bekant. Fast nej, vi gör det imorgon istället. Jag är så trött nu.
Igår frågade jag om han drömmer mardrömmar. Han svarade nej. Men ibland vet jag inte riktigt var jag är eller vem jag är. Ibland tror jag att Hamilton och Sjöwall-Wahlöö är verkligheten.
Jag tittar på honom när han sover, han är så orolig. Hans händer rör sig hela tiden, plockar, stryker, kliar. Han gnisslar tänder ibland och det rosslar och piper när han andas.
Jag har sorterat hans papper och tidningar precis som jag brukade göra när jag var liten. Häromdagen fyllde jag papperskorgen med tidningar, han hade kräkts i den. Vilka tidningar tar du, frågade han misstänksamt. Jag fann mig snabbt och svarade: de som du rivit i. Då blev han lugn. Bra, så gör jag alltid när jag har läst dem.
Jag skulle ju få avlastning var det. Men hur ska det gå till? Ingen känner honom som jag, och inte ens jag får komma nära.
Pappa är så trött, så trött, och lite snurrig. Han har ätit konservpersikor och så har vi - jag menar jag - flyttat hans säng fram till fönstret. Sedan ville han ha hjälp att ringa tillbaka till en gammal bekant. Fast nej, vi gör det imorgon istället. Jag är så trött nu.
Igår frågade jag om han drömmer mardrömmar. Han svarade nej. Men ibland vet jag inte riktigt var jag är eller vem jag är. Ibland tror jag att Hamilton och Sjöwall-Wahlöö är verkligheten.
Jag tittar på honom när han sover, han är så orolig. Hans händer rör sig hela tiden, plockar, stryker, kliar. Han gnisslar tänder ibland och det rosslar och piper när han andas.
Jag har sorterat hans papper och tidningar precis som jag brukade göra när jag var liten. Häromdagen fyllde jag papperskorgen med tidningar, han hade kräkts i den. Vilka tidningar tar du, frågade han misstänksamt. Jag fann mig snabbt och svarade: de som du rivit i. Då blev han lugn. Bra, så gör jag alltid när jag har läst dem.
Jag skulle ju få avlastning var det. Men hur ska det gå till? Ingen känner honom som jag, och inte ens jag får komma nära.
Min erfarenhet är att hemtjänsten slänger soporna varje gång de går. De väntar inte tills påsen är full. Så det kan gå mååånga påsar. Känner igen det där med att vara den enda som känner föräldern och den enda som kan svara "rätt" och lugna.... Det är så tungt att inte kunna få avlastning, och tungt att se föräldern inte vara sig själv och inte må bra.
SvaraRaderaJust det, såklart. Och en rulle ser ut att innehålla 100 påsar men det är bara 25.
RaderaImorgon måste jag prata med ASIH och hemtjänst. Det här håller inte längre.
Har ni tur så får han kontinuerlig kontakt med någon bra personal som han funkar med. Jag tror att det ibland kan vara lättare att låta en professionell person hjälpa en, i vissa avseenden.
SvaraRaderaJag funderar lite ang förvirringen. Äter han något morfinpreparat? I så fall kanske det kan vara värt att be om att få byta sort. Vissa sorter eller i tillräckligt hög dos kan till och med ge hallucinationer.
SvaraRaderaEller är det pga leverpåverkan som han är förvirrad? Du behöver inte svara om du inte vill. Jag frågar bara av omtanke. Jag är ssk, och vet av erfarenhet att just förvirring ofta är väldigt jobbigt för anhöriga att handskas med.
/L
Klart jag svarar! Tack för omtanken. Han får inget morfin eller liknande, han har gudskelov inga smärtor. Jag tror att det är leverförvirring.
Radera