Win-win, det där! Jag ser fram emot hösten och att tupplura med katten. Sommartid vill hon ligga ensam på golvet, hon har ju jämt pyjamasen på sig.
Vad stor hon är - hur gamla?
Förresten, det där jamkurrandet är katters vänskapliga kommunicerande med familjen. Vår katt använder det till oss och när jag var hemma hos pappa iakttog jag det hela tiden mellan två honkatter som är mor och dotter eller systrar. Katter är inte flockdjur, men är sociala med sin familj, och uppenbarligen kan de räkna in människor i den. Etologen har talat fritt spekulerande ur egen erfarenhet och samtal med kollegor som jobbar med katter, som definitivt ligger utanför mitt eget expertområde professionellt sett.
Sju år är de, och de är ganska små faktiskt, perspektivet är konstigt i bilden.
De är ganska sociala och helt olika till sin personlighet. M på bilden är mer framåt men lite lynnig, hon nafsar om man klappar fel. S är mer reserverad men mjukare till sättet.
Fast de är systrar gillar de inte varandra alls! Tur att vi har tre våningar. M har annekterat bottenvåningen och S övervåningen. Mellanvåningen är neutral mark, men de fräser åt varann om de råkar mötas.
Haha, den felläsningen var rolig! Vissa mig närstående personer skulle nog kunna döpa mig till det… Envis, alltså. (Men jag kan inte hjälpa det, jag är född sån…)
Katter ger den bästa trösten! Minns den stora katten som adopterade oss när jag var liten och hur mycket jag tyckte om honom.
SvaraRaderaWin-win, det där! Jag ser fram emot hösten och att tupplura med katten. Sommartid vill hon ligga ensam på golvet, hon har ju jämt pyjamasen på sig.
SvaraRaderaVad stor hon är - hur gamla?
Förresten, det där jamkurrandet är katters vänskapliga kommunicerande med familjen. Vår katt använder det till oss och när jag var hemma hos pappa iakttog jag det hela tiden mellan två honkatter som är mor och dotter eller systrar. Katter är inte flockdjur, men är sociala med sin familj, och uppenbarligen kan de räkna in människor i den. Etologen har talat fritt spekulerande ur egen erfarenhet och samtal med kollegor som jobbar med katter, som definitivt ligger utanför mitt eget expertområde professionellt sett.
Håller med Christina, en katt är bästa myset!
SvaraRaderaKram.
Sju år är de, och de är ganska små faktiskt, perspektivet är konstigt i bilden.
SvaraRaderaDe är ganska sociala och helt olika till sin personlighet. M på bilden är mer framåt men lite lynnig, hon nafsar om man klappar fel. S är mer reserverad men mjukare till sättet.
Fast de är systrar gillar de inte varandra alls! Tur att vi har tre våningar. M har annekterat bottenvåningen och S övervåningen. Mellanvåningen är neutral mark, men de fräser åt varann om de råkar mötas.
Spännande med två katter och deras samspel. Jag har bara haft en katt i taget (är inne på den tredje nu -- hon heter Lovis).
RaderaMed morgonsömniga ögon läste jag fel: "- hon heter Envis" och tänkte, vilket fantastiskt bra namn på en katt!
RaderaLovis är också fint.
Haha, den felläsningen var rolig! Vissa mig närstående personer skulle nog kunna döpa mig till det… Envis, alltså. (Men jag kan inte hjälpa det, jag är född sån…)
Radera