Inspiration efterlyses

Jag har precis återvänt från en utelunch. En av mina strategier för att stå ut med jobbet är att ungefär en gång i veckan köra till ett trevligt lunchställe - brukar välja mellan två - och äta en god och nyttig lunch i sällskap med mina egna tankar eller möjligen något uppbyggligt radioprogram i lurarna. (Fast det senare är vanskligt eftersom den nyttiga maten bjuder ett sådant tuggmotstånd att jag överröstar det uppbyggliga med tuggljud.)

Efteråt går jag, beroende på vilket stamställe jag valt, antingen en promenad vid vattnet eller en sväng i det mondäna köpcentret. Idag det senare alternativet.

Strax innan jag tänkt återvända till bilen fick jag för mig att botanisera en stund i bokhandeln. Fullkomligt livsfarligt, jag stannade förstås mycket längre än jag tänkt och kom för sent till jobbet. Jag köpte tre pocketböcker, en om mat, en om sömn och en deckare vars kvalitet jag tvivlar på men som ändå rekommenderats av DN:s bokkritiker Lotta Olsson. Vi brukar ha ungefär samma smak, fast jag tycker att hennes tolerans för deckares litterära kvalitet är väl hög.

Väl tillbaka på jobbet kan jag förstås inte låta bli att kolla vad böckerna skulle ha kostat om jag köpt dem på Adlibris. Jodå, jag fick betala nästan dubbelt så mycket i bokhandeln. Visst förstår jag att en riktig butik med kunnig personal som ger råd har omkostnader som näthandeln saknar, men ekvationen går ändå inte ihop. Eller snarare, det gör den ju. Med bokhandelns oundvikliga död. Det är väldigt mycket trevligare att gå och glutta i riktiga böcker och läsa lappar med personliga rekommendationer från personalen, än att klicka mig fram på en sajt. Det hade jag kunnat tänka mig att betala några tior extra för att få göra, men inte dubbla priset.

Nå. Det var ju inte det jag skulle skriva om.

De senaste veckorna har det stått allt klarare för mig att jag måste göra något ifråga om jobbet. Jag ser allt tydligare en rad faktorer som inverkar menligt på min och andras arbetsglädje. Fram tills häromdagen var jag rejält besviken på herr Snäll för att det tycktes som att han valde att sticka huvudet i sanden.

Det gör han också men inte så mycket som jag fruktat. Det blev uppenbart när han visade mig hur han tänkte presentera avdelningens arbete för ledningen. Han har uppfattat den kritik jag tidvis framför alldeles korrekt. Låt vara att han inte tagit till sig alla delar av den. Herr Snäll är en utpräglat schysst och kamratlig person, han vill vara vän med alla. Det är trevligt att ha en sådan chef men det har sina nackdelar.

Men till min glädje kände jag återigen hans skarpa intellekt och analysförmåga. Den trötthet och letargi han ibland utstrålar är bedräglig.

När jag gnällde för en god vän om jobbet uppmanade hon mig att byta genast. Livet är för kort för att ha tråkigt! Jag drog på svaret, och svarade sedan att nej, jag vill inte byta just nu. Det har jag gjort så många gånger förut, längtat bort och dragit bort. Här saknas en massa, men det finns två saker. Jag har ett stort förtroendekapital, inte bara hos herr Snäll utan också hos många andra. Det skulle jag kunna utnyttja för att införa välbehövliga förändringar.

Hur ser dessa förändringar ut? Ja det var ju just det. Det är jag inte alldeles klar över. Men jag har i alla fall en hel del tankar och teorier i frågan, och det är också nytt för mig. Förr när jag vantrivdes eller rentav for illa på jobbet, begrep jag aldrig riktigt varför. Det var alltför lätt att ta på mig skulden själv. Jag är nog inte skapt till ingenjör. Bristande teknikintresse. Att det fanns annat, inbyggt i kulturer och strukturer, det såg jag inte.

Alltså. Förtroendekapital och gryende förändringsplaner. Men jag behöver mer, och det är inspiration.

Kära läsare, kan ni rekommendera böcker på området ledarskap, organisation, inspiration och liknande? Jag kan förstås googla, jag har förstås googlat men drunknar i en flodvåg av självhjälpstugg och entreprenörsblaj.

Hälsar hoppfull men törstande eventuell framtida revolutionär