Lyckor

Att på fyra veckor inte haft andra benkläder än shorts och långa tunna kjolar.

Att lyssna på Övertalning och sticka det roligaste mönster jag gjort på länge, i den skönt blekta soffan, med vinden fläktande in.

Att (äntligen) få läsa Bullerbyboken, min barndoms älskade, för två trollbundna pojkar.

Att de dagar jag inte har badat kan räknas på ena handens fingrar.

Att höra Y:s jubelrop Jag badar! då han efter två veckors trilskande äntligen törs hoppa i.

Att med skräckblandad förtjusning se Q hoppa från piren.

Att strax efteråt göra detsamma.

Att inte se ut som en tvättbjörn med vita ringar runt ögonen i ett annars solbränt ansikte , enär jag inte kunnat använda glasögonen annars än i yttersta nödfall.

Att som nu sitta på en tom brygga och höra vågskvalpet och veta att snart kommer glada pojkar och dito make tillbaks från fisketur på klipporna. Då ska vi bada, och sedan ska vi äta upp de sista havrekakorna som jag har med mig i en burk.