När vi körde ut till sommarstugan häromkvällen nickade jag till i passagerarsätet bredvid O. Det blev en tupplur på kanske tio minuter. Sådana som jag ofta tog, både morgon och kväll, när jag åkte buss eller tåg till jobbet. Det var väldigt skönt och jag var piggare än vanligt på kvällen.
Kanske var det därför som jag orkade uppdatera min läslista (och konstatera att jag läst flera bra böcker på sistone). En förströdd blick på historiken visade att jag läste bara tre skönlitterära böcker under hela hösten.
Varken tupplurar eller läsning. Inte konstigt att livet varit trist.
Var är det jag sover och läser mest? På buss eller tunnelbana på väg till jobbet.
Alltså. Nästa jobb eller uppdrag måste vara så placerat att jag inte behöver köra bil dit.
Måste? Måste. Om jag ska må bra alltså.
Eller så kan du börja lyssna på böcker som jag gör. Storytel är jättebra. Just nu håller jag på med Jenny av Sigrid Undset.
SvaraRaderaÄr det inte legitimt att framföra det önskemålet till din arbetsgivare? Det ligger ju i deras intresse att du arbetar under optimala förhållanden, eftersom du då gör ett bättre arbete. Och om du inte säger något vet de inte om att du har dessa preferenser.
SvaraRaderaUllah: borde kanske prova ljudböcker igen. Senast jag testade var då Q var bebis och sov mellan oss och stördes av läslampan. Lösningen var att lyssna på ljudbok i mörkret, trodde jag. Fast det var det inte. Jag glömde hela tiden bort att lyssna och tänkte på annat, tappade tråden. Slutsatsen jag drog då var att jag har lättare att ta in visuellt än audiellt (heter det så?). Men radio lyssnar jag alltid på, och blir mer allmänbildad på kuppen.
SvaraRaderaannannan: Placeringen är en synnerligen het potatis i konsultkretsar. Min chef anser att jag borde vara jättenöjd som hamnat på någorlunda rätt sida stan och inte behöver sitta 45-60 min i bilkö. Och det har hon förstås rätt i. Nu tar det 30-40 min att köra, vilket tidsmässigt är helt uthärdligt. Det är bilkörningen jag inte gillar.
Eftersom arbetsgivaren fokuserar på lönsamhet så ses den här typen av önskemål med oblida ögon. Det är något mer accepterat att hävda att ett visst uppdrag ligger under ens kompentens, men helst ska man tacka och ta emot. Och nu är det dessutom ganska ont om uppdrag.
Detta är en av flera anledningar till att jag inte gillar konsultandet något vidare. Efter ett drygt halvår överväger nackdelarna, faktiskt.
Suck.
SvaraRaderaEn ljudbok som jag gillade enormt var Gudrun Schymans inläsning av Det går an. Det finns en inläsning av Hasse Alfredson också. Och boken är förvånansvärt modern. (Jag hade läst den i skolan men inte fastnat, förstås)
Gudrun Schyman! Det var otippat. Jag gillade verkligen Almqvist när vi läste om honom i gymnasiet, minns jag. Borde läsa Det går an.
SvaraRaderaDet är helt ok att lyssna på Leif Pagrotsky som läser Kalocain också.
SvaraRaderaOtroligt. Är inläsning av ljudböcker en andra karriär för avdankade politiker? När får vi höra Macchiavellis Fursten inläst av Göran Persson?
SvaraRadera(Gud vad jag är rolig.)