Jag har en ny favoritförfattare. Richard Yates. Har just avslutat Easter Parade och är fascinerad av hans sätt att, ja vadå? Kanske som baksidestexten uttrycker det, beskriva människor som är fångade i sina öden.
Eller nåt. Måste nog läsa Revolutionary Road också. Måste nog leta på filmen som jag faktiskt har på dvd men inte kommit mig för att se.
Jag måste säga att jag tyckte Revolutionary Road var rätt deprimerande och faktiskt inte på ett bra sätt. Ska det vara hopplöst och folk ska vara fast i sina öden så ska man väl åtminstone känna med dem som läsare och det gjorde i alla fall inte jag.
SvaraRaderaBara sett filmen som jag gillade fast den var "sorglig". Lite samma stämning som i Easter Parade som jag läst och gillade. Man VILL liksom att det ska gå bra för karaktärerna, men det räcker inte hela vägen. Någonstans.
SvaraRadera