Det här öppnar ju för en annan diskussion. Svenskan eller DN? Två av de bloggar jag läser har nyligen exponerat sina frukostar vid trädgårdsbordet, med varsin preferens i tidningsväg.
Jag har de senaste somrarna gjort samma val som du, men jag är inte riktigt säker på om det inte är för att jävlas lite med mina antiborgerliga släktingar.
Haha, nej vin fick jag nog av igår hugahuga. Det är en Itrim-shake faktiskt, med mango-apelsinsmak. Har några kvar som jag sparar till högtidliga tillfällen. Som idag, när jag gick och tränade på "lunchpausen".
Annannan, jag föredrar faktiskt DN. Vi har båda nämligen. Politiskt står jag DN närmare, brukar mest bli irriterad på Svd:s ledarsida, för att inte tala om Göran Skytte som ger mig kliande utslag. Men Berglin förlåter mycket!
En helt annan sak är att jag uppfattar DN som mer stockholmsfixerad än SvD. Inte mig emot eftersom jag bor här, men vad tycker man i övriga landet?
Stockholmsfixeringen i DN, ja. Det är nog en annan anledning till att jag numera varvar Svenskan och Sydsvenskan när jag köper tidning i Skåne. (I mitt föräldrahem prenumereras det på den ytterst lokala lokaltidningen och mamma köpte DN på helgerna) Det är förvisso verkligen så som en av de där norrländska ståupparna som jag alltid förväxlar säger, att han har två lokaltidningar, Norrländska Socialdemokraten (eller vilken det nu är) och DN.
Ledarsidor Läser Jag Aldrig. Politisk debatt och debattartiklar, ja, men inte ledarsidor. Jag tror att jag har det ingrott i mig, efter alla åren med den där lokalaste lokaltidningen med samma oberoende liberala folkpartistiska chefredaktör under decennier till dess att den snörnos till nyliberal som just övergav tidningen tog över. Förresten har jag läst en av hans ledarartiklar, den var om djurrättsaktivism och den var patetisk och mitt svar på den togs inte in vilket i sanning var ännu mer patetiskt för det visar att han inte hade stake att exponera sig för initierad kritik.
Vi läser Göteborgsposten, trots att vi inte står ut med ledarsidan och att den blivit alltmer Göteborgs-fixerad och sällan skriver om något i Västra Götalandsregionens nordliga utposter. Men vi gillar Britt-Marie Mattsson.
För att visa på alternativ har sonen köpt en prenumeration till 16-åriga systern: Flamman, som kommer en gång per vecka.
Va? Läser ni inte ledare? Det gör faktiskt jag. Hellre än debattartiklar som kan vara nästan hur illa skrivna som helst.
Fnissar lite åt att GP är Göteborgsfixerad, det är den förstås! Fast inte tänkte jag på det så länge jag bodde i Göteborg. Däremot retade jag mig redan då på de rallarsvingar som regelbundet utdelades mot Stockholm i alla möjliga frågor. Det är som den gamla göteborgsvitsen, fast tvärtom:
-När vi stockholmare pratar om er göteborgare kallar vi er för Kållar, vad säger ni om oss? -Vi talar aldrig om er.
Göteborg är väldigt upptaget av sin lillebrorsroll och bevakar sin status med näbbar och klor, Stockholm skiter i det.
Jag utgår ifrån att det inte är vitt vin i den lilla tetran, men vad ÄR det?
SvaraRadera/Anka
Om man klickar på bilden blir den större, och så kan man se att det är någon slags itrimprodukt.
SvaraRaderaHärliga tider, saliga tider!
SvaraRaderaDet här öppnar ju för en annan diskussion. Svenskan eller DN? Två av de bloggar jag läser har nyligen exponerat sina frukostar vid trädgårdsbordet, med varsin preferens i tidningsväg.
Jag har de senaste somrarna gjort samma val som du, men jag är inte riktigt säker på om det inte är för att jävlas lite med mina antiborgerliga släktingar.
Och så är det ju lite för Bergelins skull också.
Haha, nej vin fick jag nog av igår hugahuga. Det är en Itrim-shake faktiskt, med mango-apelsinsmak. Har några kvar som jag sparar till högtidliga tillfällen. Som idag, när jag gick och tränade på "lunchpausen".
SvaraRaderaAnnannan, jag föredrar faktiskt DN. Vi har båda nämligen. Politiskt står jag DN närmare, brukar mest bli irriterad på Svd:s ledarsida, för att inte tala om Göran Skytte som ger mig kliande utslag. Men Berglin förlåter mycket!
En helt annan sak är att jag uppfattar DN som mer stockholmsfixerad än SvD. Inte mig emot eftersom jag bor här, men vad tycker man i övriga landet?
Stockholmsfixeringen i DN, ja. Det är nog en annan anledning till att jag numera varvar Svenskan och Sydsvenskan när jag köper tidning i Skåne. (I mitt föräldrahem prenumereras det på den ytterst lokala lokaltidningen och mamma köpte DN på helgerna) Det är förvisso verkligen så som en av de där norrländska ståupparna som jag alltid förväxlar säger, att han har två lokaltidningar, Norrländska Socialdemokraten (eller vilken det nu är) och DN.
SvaraRaderaLedarsidor Läser Jag Aldrig. Politisk debatt och debattartiklar, ja, men inte ledarsidor. Jag tror att jag har det ingrott i mig, efter alla åren med den där lokalaste lokaltidningen med samma oberoende liberala folkpartistiska chefredaktör under decennier till dess att den snörnos till nyliberal som just övergav tidningen tog över. Förresten har jag läst en av hans ledarartiklar, den var om djurrättsaktivism och den var patetisk och mitt svar på den togs inte in vilket i sanning var ännu mer patetiskt för det visar att han inte hade stake att exponera sig för initierad kritik.
Vi läser Göteborgsposten, trots att vi inte står ut med ledarsidan och att den blivit alltmer Göteborgs-fixerad och sällan skriver om något i Västra Götalandsregionens nordliga utposter. Men vi gillar Britt-Marie Mattsson.
SvaraRaderaFör att visa på alternativ har sonen köpt en prenumeration till 16-åriga systern: Flamman, som kommer en gång per vecka.
Va? Läser ni inte ledare? Det gör faktiskt jag. Hellre än debattartiklar som kan vara nästan hur illa skrivna som helst.
SvaraRaderaFnissar lite åt att GP är Göteborgsfixerad, det är den förstås! Fast inte tänkte jag på det så länge jag bodde i Göteborg. Däremot retade jag mig redan då på de rallarsvingar som regelbundet utdelades mot Stockholm i alla möjliga frågor. Det är som den gamla göteborgsvitsen, fast tvärtom:
-När vi stockholmare pratar om er göteborgare kallar vi er för Kållar, vad säger ni om oss?
-Vi talar aldrig om er.
Göteborg är väldigt upptaget av sin lillebrorsroll och bevakar sin status med näbbar och klor, Stockholm skiter i det.