Har just kommit hem efter en jobbintervju och är lite hög fortfarande. Call me crazy, men jag älskar att gå på intervjuer. Tycker att det är skitkul att få tuffa frågor och fundera ut bra svar, och självklart att prata om mig själv. Undrar om man skulle kunna omsätta detta i ett praktiskt yrke?
Intervjun gick bra men jag är numera såpass luttrad att jag inte ropar hej på länge ännu. För två veckor sedan var jag på en annan intervju som också gick bra, hos en professionell rekryterare som var eld och lågor och skulle rekommendera mig för jobbet. Sedan knäpp tyst i två veckor, och när jag ringer har de blivit av med uppdragsgivaren. Låter inte helt professionellt, kan jag tycka.
Men jag känner mig inte särskilt stressad, inte ännu. Jag har full lön i tre månader, bara en sådan sak. O jobbar halvtid sedan i tisdags vilket förhoppningsvis ger alla i familjen lite andrum. Jobbilagorna i DN och Ny Teknik blir tjockare och tjockare för varje vecka, konjunkturen har definitivt vänt nu.
Ändå hoppas jag på just det här jobbet, för det verkade intressant.
Och en lika trevlig som praktiskt krånglig sak var att jag en kvart före avfärd upptäckte att jag ju inte har något att ta på mig! Alla snyggbyxor hänger som säckar. Jeans har jag ett par nyinköpta, men det brukar jag inte ha på intervju. De försvunna kilona börjar verkligen märkas nu. Kanske dags att rota i garderoben och se om jag sparat några kläder från förra seklet.
Professionella intervjuare har man ju hört talas om, men kanske inte motsatsen.
SvaraRaderaDock tänker jag att det är så där också att hålla föredrag professionellt, fast man då har bättre övertag själv, eftersom man är den enda parten i större delen av showen. Frågorna kommer ju först på slutet.
Det är lycka och glädje och inspiration och adrenalin och allt i att hålla ett bra föredrag inför en krävande men anständig församling.
Vill du vara kvar i teknikbranschen eller har du funderingar på att söka dig någon annanstans? Jag ser ju dig som en person som har både talang för och erfarenhet av arbetsledning och kanske skulle kunna göra något annat av det. Men jag misstänker att det kräver viss ytterligare utbildning. Och vet inte hur arbetsmarknaden är.
Jag bara tänker högt här. Själv är jag klart intresserad av den sidan av mitt eget jobb, har läst en del arbetspsykologi och skulle också vilja läsa mer projektledning, liksom jobba ihop med någon som kunde handleda mig på den här fronten.
Arrg! En lång kommentar åts just upp av Blogger. Visdomsord som gått förlorade för alltid.
SvaraRaderaJag skulle iofs gärna prova något annat än teknikbranschen men det verkar svårt eftersom jag saknar kontakter, erfarenhet och utbildning för något annat. Det är förvånansvärt svårt att testa något nytt!
Ibland får jag kommentarer från läsare som sadlat om till roligare men mindre välbetalda yrken, och jag blir alltid lika nyfiken på VAD de jobbar och jobbat med. För jag kan inte se liknande realistiska spår för egen del.
Men jag har heller inget emot att fortsätta inom teknik. Det är brett så att det räcker. Och jag gillar ju analys och vetenskapliga metoder, och är numer van vid nackdelarna.
Arbetsledning, ja absolut! Trevligt nog har flera intervjuare varit inne på det också, den senaste påstod att tanken slagit honom i det att jag steg in i rummet. Naturlig pondus kallas det visst, hehe.
"Ibland får jag kommentarer från läsare som sadlat om till roligare men mindre välbetalda yrken, och jag blir alltid lika nyfiken på VAD de jobbar och jobbat med. För jag kan inte se liknande realistiska spår för egen del."
SvaraRaderaKan du inte slänga ut en fråga? För det vore verkligen mycket intressant att veta.