Konventionellt pliktumgänge var hans sämsta gren. Han var dålig på att kallprata och hade svårt att låtsas vara intresserad av människor som tråkade ut honom. På släktmiddagar kunde värdinnorna bekymra sig över att X helt nonchalerade sin bordsdam för ett glatt samtal med en spännande person tre platser bort... Denna blyghet eller arrogans - det är ofta olika sidor av samma mynt - stack av mot hans sociala förmåga i andra sammanhang. Gentemot medarbetare var han omtänksam och höll sig informerad om deras familjeförhållanden. Han var också fullkomligt orädd när det gällde främmande människor. Hans otåliga medarbetare fick ofta dra loss honom ur intensiva samtal med .... personer han råkat träffa på tåget eller på gatan. Han var nyfiken på det prestigelösa sätt som endast människor med mycket stort självförtroende kan vara.
Nå, vem är det som beskrivs på detta levande sätt?
Det är en levande, verklig person. En politiker, tror jag, en sådan som gått till samtidshistorien. Svensk.
SvaraRaderaJag har inte läst och kan således ha helfel, men jag ser en alldeles viss person framför mig.
Och hej vad roligt, förstås!!
SvaraRaderaGissar på Dag Hammarskjöld
SvaraRaderaEller Olof Palme/ Stella
SvaraRaderaPalme gissar jag att det stämmer in på
SvaraRaderaMr Kamprad?
SvaraRaderaPalme! Inte svårt att gissa eftersom jag är så listig att jag gått in på din sida "Helga läser" och sett att du läser Palmebiografin. Men jag gissade faktiskt på Palme innan jag hade tjuvkikat.
SvaraRaderaJomenvisst är det Palme. En mycket bra bok som jag rekommenderar alla som vill veta lite mer om sin samtid. Själv var jag för ung och politiskt ointresserad för att ha hunnit göra mig en egen bild av Palme. Hur rätt har inte baksidestexten i det att sättet Palme dog på har överskuggat hans gärning.Den här boken var mycket upplysande. Inte minst i dessa tider då socialdemokratins framtid ifrågasätts.
SvaraRaderaOch så är den alldeles underbar att läsa. Vilket språk och vilken gestaltning!