Vi är bjudna på nyårsfest i Göteborg. Gamla goda vänner som vi inte sett på länge. Andra gamla goda vänner som bor i en annan stad kommer också. Det blir säkert jättetrevligt.
Men här sitter jag och surar. Känner efter och känner i hela kroppen hur jag inte vill. Inte vill packa barnkläder, gosedjur, välling, nappflaskor, festkläder, strumpbyxor (vafan ska jag ha på mig förresten, fet som jag är?), mediciner, nässpray och så vidare i all oändlighet. Hur jag inte vill sitta i bilen två gånger sex timmar. Inte vill sova på främmande madrasser på främmande golv.
Men O vill absolut åka. Ingen diskussion. Vi har tackat ja och lovat, vännerna blir så besvikna. (Det finns en särskild historia om dessa vänner, som jag inte drar nu. I korthet: de har inte haft det lätt.) Vi skulle ha tackat nej från början i så fall, menar han, och det har han förstås rätt i. Han tar barnen och åker själv om inte jag vill.
Nyårshelg på egen hand? Tre-fyra nätter ensam? Lockande på ett sätt. Men nej. Jag vill faktiskt inte. Jag skulle sakna dem för mycket.
Av två onda ting väljer man det minst onda. Jag ska strax börja packa.
Kanske en klen tröst just nu men ofta brukar just de där festerna/tillställlningarna/mötena som man inte riktigt känner för bli de allra bästa. De man i efterhand är så glad att man verkligen tog sig tid till.
SvaraRaderaHoppas att det blir så för er med detta också.
Att träffa gamla vänner är ngt man aldrig kan göra för ofta ändå. Även om jag helt klart förstår motståndet. resa och packa med och för barn är INTE alltid så kul. Men som sagt det kommer förhoppningsvis kännas bättre när ni är där.
Kram!
Kan ni inte ta in på hotell?
SvaraRaderaTänkte precis som Ullah - ta in på hotell. Kosta på er den lyxen och få en chans att rå er själva.
SvaraRaderaSedan ger jag trots allt (vinter)strul aldrig upp hoppet om SJ. Föredrar alla gånger X2000 framför 6 timmar i bil med småbarn.