Annannan nämner sin mentor och jag blir så avundsjuk att jag hakar upp mig totalt och knappt läser den (för övrigt intressanta) diskussion som följer inlägget.
Jag vill ha en mentor. Någon som är äldre eller åtminstone mer erfaren. Någon som har jobbat ett tag i liknande strukturer, som jag kan prata öppet med. Någon som inte är min chef.
Det var på gång ett tag med en kvinnlig kollega, några år äldre än jag. Liksom jag var hon engagerad i facket och hon har småbarn hemma. Hon är mer teknikinriktad än jag, och har jobbat hela sin karriär i telekom- och elektronikbranschen.
Men hon fick sparken i september, och jag saknar henne mycket.
Jag inser att bristen på potentiella mentorer är just en brist på mitt nuvarande jobb. Tidigare har jag alltid lyckats finna en informell mentor.
Lars på det stora telekomföretaget, vi håller fortfarande kontakten. Vi reste till Spanien tillsammans. Som gammal globetrotter gav han mig några ovärderliga och busenkla säkerhetstips att anamma on the road in Latinamerika. Idag njuter Lars sitt otium som pensionär.
Thomas och Susanne på det stora bilföretaget. Thomas var gammal säljare, en riktig räv. Till honom gick jag när jag behövde älta ledningens obegripligheter. Han hade sett det mesta. Susanne var visserligen min närmaste chef men fungerade också som en förebild. Hon hämtade barn, jobbade, lämnade barn, jobbade, tränade, jobbade med samma glada humör. Men hon hade stor personlig integritet och var mycket tydlig med var hennes gränser gick.
Jag borde höra av mig till dem bägge.
Men här finns inga gamla rävar. När jag började här fascinerades jag av två saker 1 hur unga alla var 2 hur länge de ändå hade varit på samma företag, eller på systerföretaget.
Alltså. Kontaktannons. Vem vill bli min mentor?
(Ja, ja, detta är kanske inte helt rätt forum..)
Hoppas att du hittar din mentor. Har själv inte förstått hur man gör för att få tag på en.
SvaraRadera