Förhandlingar

Det förhandlas hej vilt i helgahushållet just nu. På knastriga telefonledningar sitter jag i möte med företagsledningen, trots semestern. På mejl emottar jag långa drapor skrivna av släktingar som överskattar sin stilistiska förmåga och som inte kan motstå ens den svagaste frestelse att veta bäst och utdela förnumstigheter. Själv gnisslar jag tänder och skriver först det jag tänker för att sedan trycka på delete, och till sist skicka ett ljummet konglomerat av politisk korrekthet kryddat med enstaka spetsigheter.

Och så treårige Q. Nagelklippning accepteras under förutsättning att vesslan i stenmuren får ta de avklippta naglarna att bygga bo av. (Fråga mig inte hur jag fick den knasiga idén, men det funkade.) Rasande skrik tystnar då det ringer i djurtelefonen - det är björnmamman i Orsa som hälsar att hennes ungar slutat skrika på nätterna sedan de fick Q:s nappar. Isbjörnarna på samma ställe vill meddela att brunbjörnsungarna verkligen måste sluta att tjuvbada och kissa i deras sjö.

Å andra sidan kanske jag skulle överta en del av Q:s knep. Undrar vad vår VD skulle säga om jag plötsligt la mig lealös tvärs över bordet, spottade åt honom och ropade "Du är ful!"?