Ny relation och ny era

Milstolparna står som spön i backen idag. Efter ytterligare en tokstressig dag på jobbet (nu får det verkligen ta och lugna ner sig snart) gick jag och klippte mig hos en frisör som jag fått mig rekommenderad. Och vad kan jag säga mer än - I think this is the beginning of a beautiful friendship. Han förstod precis vad jag menade med allt. Färgen för svart - absolut. Och varför i all världen plattade hon ditt hår, du som har så fina lockar.

Jo jag har ju det numera, konstigt nog. Jag som var spikrak förr. Hormoner har mycket med saken att göra, har du fått barn nyligen, frågade frisören intresserat. Ja, jo fast inte, jag förklarade med några ord. Nä, men då kanske du gjorde något för att få barn? Det kunde jag inte neka till. Vi skrattade båda när jag konstaterade att det var ju kul att IVF-försöken gav åtminstone något bestående resultat.

Vi var rörande överens om att jobba med de förutsättningar som finns, inte mot dem, och jag fick stöd i mitt beslut att spara till längre hår och till och med förståelse för min aversion mot hårspray.

Så nu är jag nyklippt med betydligt snyggare form, och vad mera är - det finns en plan för framtiden. Det känns mycket bra.

Hemma väntade herrarna med middag. När denna avnjutits och det började bli dags för pyjamas förklarade Q att han ville sova i sin egen säng inatt. När vi hämtat oss från den första häpnaden bäddade vi snabbt med de fina barnlakan vi förtänksamt köpt och körde den vanliga ritualen med saga, välling, tandborste. Sedan tog Q apan Lasse, lokatten och mitt nattlinne i famnen, pussade pappa och tågade in i sitt rum. Jag fick sitta på sängkanten och beordrades sjunga Blommig falukorv och Krokodilen i bilen. Sedan läste jag Rena vita lakan av Hellsing och "skogen" alias Vallarelåt av Fröding. Och sedan sov Q.

Min lille pojke sover i egen säng i eget rum. Av egen vilja. Så otroligt märkligt, vemodigt, vardagligt och naturligt på samma gång.