Idag blir det inga stora tankar utan bara lite småprat. Q är snuvig vilket gör att han sover dåligt, han sover en timme i taget och vaknar gråtande med täppt näsa och napp i munnnen. Då kommer det inte in mycket luft. Lösning som funkar på dagen: ha honom i bärsjal (som nu). Lösning som funkar på natten: vet inte. Kudde under huvudet hjälper bara sådär.
Utanför fönstret rasar ett magnifikt snöoväder med stora flingor, mycket vackert. Jag hade tänkt mig en eftermiddagspromenad men då får det bli uppehåll först.
En konkret anledning till att det inte blir så mycket datortid numera är att datarummet är det rum i bostaden som är minst Q-säkert. Q vill vara där jag är, sitter jag vid datorn kommer han genast krypande och hittar omedelbart en sladd att rycka i och tugga på, eller en pärm att vräka ut och tugga på, eller CD-skivor att slänga på golvet (och tugga på) eller något annat att demolera. Jag tjatar på O att vi måste städa upp i de värsta högarna och barnsäkra. Första steget är redan taget: vi har bytt ut vår stånkande och pustande gamla häck till stationär dator mot en smidig fin bärbar med stor skärm. Jag har alltid gillat platsbesparande åtgärder, nu gör jag det ännu mer. Tre personer (varav en liten) på 94 kvadrat låter inte så trångt, men ofta känns det som att bo i ett dockskåp.
Annars tänker jag mycket på hus, närmare bestämt två stycken. Försäljningen av vårt älskade i Göteborg pågår, förhoppningsvis går det snabbt. Vi var där i helgen vilket var en konstig upplevelse, sorglig och trevlig på samma gång. Framför allt var det en underlig känsla att sitta vid köksbordet och ge Q mat. Nu sitter jag här med mitt efterlängtade barn, i det kök där jag suttit och längtat så många gånger. Allt är annorlunda än jag trott att det skulle vara, men ändå så rätt.
Det andra huset i mina tankar är mycket litet, bara en liten stuga. Jag törs knappt säga det: vi har lagt bud på en sommarstuga! Det återstår att se om vi får den. Vår vana trogen slår vi till snabbt, vi har inte letat särskilt länge. Efter att den första paniken lagt sig (går vi för fort fram?) började både O och jag att glädja oss. Han läser böcker om renovering, jag drömmer trädgårdsdrömmar. Jag kanske har en trädgård igen, snart! Jag kanske får plocka egna syrener i år!!
Tror du att ni någongång återvänder till Göteborg?
SvaraRaderaHoppas det blir en smidig försäljning av huset; jag kommer inte att lägga något bud ;-) Jag inser att jag ännu inte vet vad jag vill- tror att jag egentligen vill ha det som ni- en lägenhet och så en stuga. Om ni slår till så får du berätta hur det känns med den boendekombinationen jmf med att bo i hus!
Lycka till!
Kram
Chisanna
Oj vad kul med sommarstuga! Hoppas att ni får den!
SvaraRaderaFörstår att det kändes underligt att "korsa sitt spår" i köket. Jag får den känslan ganska ofta. Ställen där man varit barnlös och där man har med sig sitt efterlängtade barn. Det är som att man skulle vilja ha möjligheten att klappa sitt gamla ledsna jag på axeln och säga "det löser sig"
Korsa sitt spår, det var uttrycket jag letade efter! Jag har också velat trösta mitt gamla jag. Och jag vet inte hur många gånger jag på den barnlösa tiden åkallade mitt framtida jag X antal år framåt och frågade: har jag barn? Är jag lycklig? Hjälp mig att stå ut! Tyvärr svarade hon (jag menar jag) aldrig!
SvaraRaderaChisanna, jag tror faktiskt inte vi kommer tillbaka. Vi är färdiga med Göteborg känns det som. Våra mammor och min syster bor där, men de är flyttbara. Några nära vänner också, som vi saknar mycket. Men för övrigt har det gått märkligt snabbt att rota om sig. Kan ha att göra med att varken O eller jag är urgöteborgare, O kom som 20-åring, jag visserligen som 4-åring men min släkt finns utspridd över hela (södra) landet.
Nu när vi säljer huset är det sista bandet som klipps känns det som. Men å andra sidan! Jag trodde ALDRIG att vi skulle flytta till Stockholm, så man ska aldrig säga aldrig.
Låter härligt med en sommarstuga. Jag kan förstå din längtan efter trädgård, det är inte mycket som slår det på sommaren (fast i dagens snöstorm är det mest trist). Hoppas att era planer går i lås så att Q får en "egen" gräsplätt.
SvaraRaderaSjälv är vi mitt uppe dagisinskolning och att samla ihop papper till syskonansökan. Det blir lite mycket på en gång, men det går.
Kram Jennie