2006-09-29

Det där jobbet

Både O och jag har varit rejält förkylda den här veckan. Helt fel vecka att vara det på eftersom jag 1) skulle ha gått upp till halvtid 2) har en stor körkonsert imorgon.

Dessutom väckte förkylningen och frånvaron från jobbet en del obehagliga grubblerier. Jag hade inte tänkt sno åt mig hela föräldraledigheten själv, alltså ska jag tillbaks till jobbet om en inte alltför avlägsen framtid. Hur kommer det att fungera att vara mamma till Q (i sig en stor omställning) samt ibland nästintill livegen projektledare med åttio minuters daglig restid till jobbet? Jag tror att jag är ganska bra på att prioritera och sätta gränser, men jag kommer nog att behöva utveckla dessa förmågor ytterligare.

Nåja. Detta behöver inte lösas här och nu. Jag vet i alla fall att jag prioriterar mitt välbefinnande och livet utanför jobbet högre än allt annat. För sex år sedan var jag med om en kris som lärde mig vikten av att ha ett rikt liv utanför arbetet. Det är farligt att investera för mycket i sin yrkesidentitet. Den kan när som helst tas ifrån en, då gäller det att ha andra ben att stå på.

Detta sagt så hade jag ändå en en hel del ågren över jobbet för ett par dagar sedan, men nu har jag lugnat mig och insett att världen faktiskt inte går under för att jag är förkyld en vecka. På gott och ont är jag redan uträknad som resurs den närmaste tiden. Nu ansvarar jag för ett enda projekt, i våras hade jag sju. Dessutom försvinner jag på mammaledighet nästan när som helst. Klart att cheferna inte räknar med mig. Det känns inte speciellt jobbigt.

Just nu vilar jag i ett lugn före stormen. Om ett par timmar invaderas vårt hem av mamma, styvfar och svärmor som alla ska gå på konserten imorgon. Den gamla sanningen att man blir glad när de kommer men nästan gladare när de åker, kommer nog till heders.

Konsert är alltid en kick, det är väldigt kul att stå på scen och sjunga. Den här gången är det nervösare än vanligt eftersom vi har tagit på oss en större och svårare repertoar än vi brukar ha. Och jag är inte den enda som är förkyld. Men det ordnar sig nog. Roligt blir det säkert.

3 kommentarer:

  1. Hoppas konserten gick bra!
    /Chisanna

    SvaraRadera
  2. (Lite OT)
    När får ni åka och hämta lille Q?
    Jag har inte så stor koll på det tekniska med adoptioner;=)
    Är det veckor eller månader det handlar om?
    Och hur går det till...och hur länge är ni i Korea? Berätta gärna lite om du vill:O)

    SvaraRadera
  3. Hallå

    Tror inte du skall grubbla för mycket på hur man får ihop barn och jobb. På nåt sätt får man det och man blir mer effektiv. Jobbar själv som jurist och det är knappast en yrkeskategori som är kända för att vara moderna och välvilligt inställda till föräldraskap. Men det funkar, riktigt bra faktiskt. Jag är i och för sig innerligt tacksam över att ha en man som är beredd att dela allt ansvar lika.

    Man kommer nog att bli en mästare på logistik. Det ser jag på mina kompisar som haft barn i några år.

    kram
    Malva

    SvaraRadera