Det är synd om mig

Bara så att ni vet. Fan vad jävligt det är att spraya, hade glömt hur risigt jag kan må av det. Rätt vad det är kommer en känsla över mig, att livet är meningslöst och att det inte finns något i hela världen som är roligt och att det enda som är någon idé att göra är att krypa ihop i soffan och gråta och tycka synd om mig själv.

Fast, det är klart, en envis förkylning och en hemtenta som inte vill skriva sig själv kanske bidrar något också.

Förhoppningsvis återkommer jag med en soligare syn på livet när förkylning, hemtenta och nedreglering inte förmörkar horisonten längre.