Så jäkla bra hanterat av dig! Ser fram emot fortsättningen. Jag är trött som en trasa och önskar att jag kunde få ur mig mina egentliga reaktioner på ditt inlägg från utvecklingssamtalet, men det går inte. Tröttheten sätter stopp. Men detta vill jag säga på ett helt opsykologiskt sätt: Fy fan vad jag tycker att du är värd att bli sedd på ett så mycket bättre vis än du uppenbarligen är av din chef! Och så tänker jag "jävla gubbkultursföretag" med konflikträdsla och feedbackundermålighet. Vilket jag känner igen från mitt eget. "Baaaajs" vill jag skrika. Go get the Gubbs Tiger!!!
Tänker på dig och hoppas att ni har / har haft ett bra samtal. Strongt gjort av dig att gå tillbaka till chefen!
Många tankar far genom huvudet. Å ena sidan av typen "vad-bra-att-ni-kom-till-tals -å-kan-reda-ut", å andra sidan vad mycket det krävs av oss när arbetslivet ställer så höga krav och inkräktar så på privatlivet (om inte annat i mående och ork)... Är det värt det, särskilt under åren med barn hemma?
Tack för att du skriver och får mig att tänka till kring vad som är viktigt i mitt liv!
YAY!
SvaraRadera/Kapy
Ja! Heja!
SvaraRaderaSå jäkla bra hanterat av dig! Ser fram emot fortsättningen. Jag är trött som en trasa och önskar att jag kunde få ur mig mina egentliga reaktioner på ditt inlägg från utvecklingssamtalet, men det går inte. Tröttheten sätter stopp. Men detta vill jag säga på ett helt opsykologiskt sätt: Fy fan vad jag tycker att du är värd att bli sedd på ett så mycket bättre vis än du uppenbarligen är av din chef! Och så tänker jag "jävla gubbkultursföretag" med konflikträdsla och feedbackundermålighet. Vilket jag känner igen från mitt eget. "Baaaajs" vill jag skrika.
SvaraRaderaGo get the Gubbs Tiger!!!
Kram
Tänker på dig och hoppas att ni har / har haft ett bra samtal. Strongt gjort av dig att gå tillbaka till chefen!
SvaraRaderaMånga tankar far genom huvudet. Å ena sidan av typen "vad-bra-att-ni-kom-till-tals -å-kan-reda-ut", å andra sidan vad mycket det krävs av oss när arbetslivet ställer så höga krav och inkräktar så på privatlivet (om inte annat i mående och ork)... Är det värt det, särskilt under åren med barn hemma?
Tack för att du skriver och får mig att tänka till kring vad som är viktigt i mitt liv!
Maria S A
som läser ofta men skriver sällan