Det har varit några kämpiga veckor med mycket trots, tjafs och bråk mellan mig och Q, och även en del mellan O och Q. Helgamamma och Q-mormor som var på besök förra helgen fick även hon sig några rejäla slängar av sleven. Hennes visit sammanföll dessutom med kulmen på Q:s förkylning.
Men nu är han frisk igen, och som förbytt. På ett bra sätt. Det sjungs, leks och kvittras, kramas och pussas både morgon och kväll. Han är så glad, så förståndig, så alltigenom underbar.
- Vad du verkar pigg och glad idag Q, har du vilat hos dagmamman?
- Näe! Jag är snäll ändå!
Eller nu ikväll. Jag viskar i hans öra att han ska överraska mig och klä av sig medan jag fixar i köket. Han pilar iväg och återkommer snabbt. Spritt naken, medförande nattblöja, pyjamas, tandborste och tandkräm. Jag berömmer och får glatt till svar:
- Ja, jag gör så gott jag kan!
Underbart!!
SvaraRaderakanske har han just gått igenom en utvecklingsfas? <då kan ju humöret bli som ett åskväder, men efter en sådan blir de oftast otroligt tillfreds.
KRAM!
*smälter* Så fint att ha en massa sån't här nedskrivet! Mina barn var ju små för länge sedan och vi har några små anteckningsböcker med nedskrivna anekdoter. Tyvärr lite olika omfattning/ ambitionsnivå för de olika barnen, men det är väl så det blir...
SvaraRaderaNej men, så härlig han är din pöjk!
SvaraRadera