tag:blogger.com,1999:blog-11581329.post7847903579413734536..comments2023-10-11T12:29:06.988+02:00Comments on Helgas dagbok: SkitungerondoUnknownnoreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-33417893801364380002013-09-03T21:59:36.331+02:002013-09-03T21:59:36.331+02:00Sitter och skrattar högt för mig själv när jag läs...Sitter och skrattar högt för mig själv när jag läser. Igenkänningsfaktorn är stor om hur humöret kan pendla, (i och för sig även hos modern:-)). Men som du säger så är kärleken ofantligt stor till barnet.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-16837759594680256482013-09-03T20:55:55.806+02:002013-09-03T20:55:55.806+02:00Åhåja. Det var alltså produktionen av barnet du hö...Åhåja. Det var alltså produktionen av barnet du hört? Ja, det är ju att komma sina grannar oväntat nära.<br /><br />En kurskamrat berättade till mig att hon fått sitt tentaläsande stört av grannens älskog, tills hon tappade humöret och skrek: Det är väldigt lyhört här! Ljuden fick ett abrupt slut, liksom älskogen, får man förmoda.Helgahttps://www.blogger.com/profile/04248668604761493630noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-69047548540278739622013-09-03T17:56:18.662+02:002013-09-03T17:56:18.662+02:00Haha. Vår lägenhet var lyhörd som fasen. Grannens ...Haha. Vår lägenhet var lyhörd som fasen. Grannens sovrum var vägg i vägg med vårt kök. Hon var ensamstående med två katter. Jag missbedömde hennes ålder till 50plus när den i verkligheten torde ha varit 40minus. Så det var inte förrän hon dök upp med en liten unge som jag förstod vad de märkliga djuraktiga ljuden jag hört i köket året innan var... (Till historien hör att hon bott hos barnets pappa under det mellanliggande året). annannannoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-60947766475555912772013-09-03T15:30:59.063+02:002013-09-03T15:30:59.063+02:00Annannan, jag tror att den rollen kommer att passa...Annannan, jag tror att den rollen kommer att passa dig förträffligt! Vår fru H är ett sant original, inte alls så harmlös och rar som tant Berg i Lotta på Bråkmakargatan. Hon är i luven med de flesta på gatan, men vår familj älskar hon av en oförklarlig anledning. Särskilt då Y. Och O! <br /><br />Vi som haft två ensamstående äldre damer som närmaste grannar trodde länge att husen är välbyggda och inte lyhörda. Jo, tjena. Y:s skrikfest torde ha hörts lika bra hos fru H som i vårt kök. Om några veckor flyttar det in en barnfamilj på andra sidan, enär den gamla damen som bodde där gick bort i vintras. Det blir trevligt med nya grannar, och nya kompisar till barnen, men jag bävar vad gäller störningarna. Inte så mycket deras. Våra. Den gamla damen var svårt lomhörd. Fru H är osannolikt tolerant och påstår att hon aldrig hör något.Helgahttps://www.blogger.com/profile/04248668604761493630noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-47481761242721494552013-09-03T14:25:45.982+02:002013-09-03T14:25:45.982+02:00Nu gjorde du mig hoppfull. Jag som inte kan räkna ...Nu gjorde du mig hoppfull. Jag som inte kan räkna med varken barnbarn eller syskonbarn (ehuru jag inte har barn eller syskon), jag aspirerar nu på att bli en Fru H, till vilken små Y:n kan komma och visa sitt bästa jag! Och vad trevligt att få ge bort de där små sakerna man inte kan motivera att ha kvar men som är synd att slänga. Om 25 år så!annannannoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11581329.post-46525271966098519092013-09-03T06:09:21.506+02:002013-09-03T06:09:21.506+02:00Åh, vad det låter bekant! Trist att de ska göra lä...Åh, vad det låter bekant! Trist att de ska göra läggningen till dagens jobbigaste stund när den kan vara så mysig. Men triumfen när den älskade lilla jäveln sover och det har gått utan alltför mycket rytande och skrik - den är inte fy skam den heller. Man får ta vad man får.jsylvinhttps://www.blogger.com/profile/04465923743905027943noreply@blogger.com